Mångfalden inom den grundläggande konstundervisningen måste tryggas även när kommunernas ekonomi förändras
Oron för barns och ungas välbefinnande, lärande och framtidstro är för närvarande stor och utbredd. Även i tider av ekonomiska utmaningar måste vårt ansvar för deras framtid återspeglas i de möjligheter till lärande och utveckling som vi tryggar för dem.
Det finländska samhället förändras, och den grundläggande konstundervisningen måste utvecklas i takt med det. Förändringar i befolkningsstrukturen, kommunernas ekonomiska situation, barns och ungas förändrade behov samt förändringar inom konsten och konstnärskapet kräver att vi också kan granska etablerade arbetssätt kritiskt. Även de pedagogiska metoderna utvecklas.
Detta kräver också förnyelse inom området. De nationella visionerna för konstfostran och konstutbildning samt den kulturpolitiska redogörelsen ger en riktning för förnyelsen: vi måste nå barn som i dag står utanför undervisningen, utveckla pedagogiken och stärka samarbetet mellan läroanstalter, skolor och kommuner. Tröskeln för deltagande måste sänkas samtidigt som möjligheten att nå långt tryggas. Dessa mål hör ihop.
Den grundläggande konstundervisningen ger barn och unga möjlighet att ägna sig åt konst långsiktigt, lära sig och utveckla sitt eget uttryck. Att utöva konst har en djup betydelse oavsett om det någonsin leder till ett yrke: det bygger en relation till konsten, stärker delaktigheten och erbjuder gemenskaper där man kan växa och verka tillsammans med andra.
I en enkät med nästan 2 000 elever som genomfördes av Förbundet för grundläggande konstundervisning uppgav 99 procent av de svarande att de upplevde glädje i att lära sig inom sin konstverksamhet, och 97 procent att de blev accepterade som de är. Den grundläggande konstundervisningen ger barn en plats där de kan lära sig, uttrycka sig och tillhöra en gemenskap. Samtidigt ger konststudier tillfällen att öva koncentration, uthållighet, samarbete och förmågan att hantera osäkerhet.
Den grundläggande konstundervisningen är också en oskiljaktig del av det finländska utbildningssystemet och skapar en utbildningsväg som kan sträcka sig från barndomen ända till högskolestudier inom konst och ett yrkesliv som konstnär. Även den nya lag om grundläggande konstundervisning som för närvarande behandlas utgår från att undervisningen ska fortsätta att vara målinriktad och fortskrida från nivå till nivå samt stödja möjligheterna att söka sig till fortsatta studier inom olika konstområden.
Det är viktigt att erkänna denna dubbla betydelse. Den grundläggande konstundervisningen måste både vara tillgänglig för så många barn och unga som möjligt och erbjuda möjlighet till långsiktig och målinriktad utveckling av kunnandet. Vid förändringar i den grundläggande konstundervisningen måste man därför bedöma inte bara besparingarna utan också de pedagogiska, sociala och långsiktiga konsekvenserna.
För Konstuniversitetet är frågan om en genomtänkt och hållbar förnyelse av den grundläggande konstundervisningen särskilt viktig. Vi ser konkret det kunnande som har byggts upp under år och ofta årtionden före högskolestudierna. Samtidigt är det vår uppgift att betrakta konstens betydelse i ett vidare perspektiv än utbildningsvägar som leder till ett yrke. Samhället behöver människor med erfarenhet av kreativitet, konstnärligt tänkande och att arbeta tillsammans, helt oavsett om de någonsin blir professionella konstnärer.
Den reform av den grundläggande konstundervisningen som för närvarande bereds erbjuder en möjlighet att utveckla systemet. Reformens mål omfattar att förbättra undervisningens kvalitet och tillgänglighet samt stärka samarbetet mellan kommuner och privata utbildningsanordnare. Barn och unga som den primära målgruppen för undervisningen står i centrum för beredningen.
En utgångspunkt för hållbara reformer är att man, när verksamheten förändras och ekonomin anpassas, samtidigt ser till att den grundläggande konstundervisningens kvalitet och tillgänglighet tryggas på lång sikt. Vid bedömningen av förändringarnas konsekvenser för barn och unga är det värdefullt att lyssna till pedagogiska experter. Dessa principer ger också god vägledning för beslut på lokal nivå.
Den grundläggande konstundervisningen är inte bara en av dagens tjänster. Den bygger barns och ungas relation till konsten, gemenskaper och samhället och lägger samtidigt grunden för det kunnande som den finländska konstens framtid vilar på.
Kaarlo Hildén
rektor, Konstuniversitetet
Kaisa Rönkkö
dekan, Konstuniversitetets Sibelius-Akademi
Leevi Haapala
dekan, Konstuniversitetets Bildkonstakademi