Konstuniversitetets likabehandlings- och jämställdhetsplan 2025-2028

Publicerat 14.8.2025 | Updaterad 15.8.2025

1. Principer och tillvägagångssätt för att främja en jämlik, jämställd och tillgänglig studie- och arbetsmiljö

Att främja likabehandling, jämställdhet och tillgänglighet utgör en viktig grund för en rättvis och inkluderande gemenskap. Jämlikhet innebär att var och en av oss har samma värde, oberoende av ålder, etnisk bakgrund, medborgarskap, språk, religion, övertygelse, åsikter, hälsotillstånd, begränsningar i funktionsförmågan, sexuell läggning, kön eller andra personliga egenskaper.

Målet med jämlikhet är att säkerställa rättvis behandling för alla samt ge varje person möjlighet att fullt ut delta i gemenskapens verksamhet. Tillgänglighet är en väsentlig del av jämlikheten och dess beaktande säkerställer att var och en kan delta i universitetets verksamhet utifrån sina individuella behov. I gemenskapen har alla rätt att bli respekterade och accepterade som de är.

Samhällets strukturer och praxis är på många sätt diskriminerande och uteslutande. Även konstinstitutionerna, inklusive Konstuniversitetet, ingår i denna helhet – inte utanför den. Den västerländska konsthistorien är nära sammanflätad med utvecklingen av diskriminerande och ojämlika strukturer, praxis och tankemönster. Därför är det Konstuniversitetets uppgift att kritiskt granska sin egen verksamhet och sin roll som en del av detta historiska kontinuum.

Syftet med denna likabehandlings- och jämställdhetsplan är att fastställa en tydlig plan och målbild, mot vilken universitetet framskrider med konkreta åtgärder. Planen är inte bara ett reaktivt dokument, utan ett aktivt verktyg för att utveckla gemenskapen i riktning mot en rättvisare och mer inkluderande framtid.

Diskrimineringslagen ålägger utbildningsorganisationerna att främja jämlikhet på ett systematiskt och målinriktat sätt. Denna likabehandlings- och jämställdhetsplan är en central del av Konstuniversitetets åtagande att uppfylla lagens krav och ta sitt etiska ansvar.

1.1 Genomförd verksamhet under föregående period 2021–2024

De centrala målen för likabehandlings- och jämställdhetsverksamheten under föregående period 2021–2024 var:

• tryggande av en arbets- och studiemiljö som är fri från osakligt bemötande och trakasserier,
• förankring av smidig flerspråkighet som en del av vardagen, samt
• ökad medvetenhet och förståelse om inkludering.

För att öka medvetenheten och förståelsen om inkludering har det under den föregående perioden regelbundet genomförts personalutbildningar, workshoppar och informationsinslag. Utbildningarna har bland annat behandlat följande teman:

• grunderna i mångfald och inkludering
• könsmångfald
• omedvetna fördomar
• olika typer av lärande
• en jämlik studiemiljö
• tillgänglighet

En del av utbildningarna har genomförts på både finska och engelska. Coachingar i mångfaldsledning har genomförts för cheferna. Utbildningarna har huvudsakligen ordnats på distans, vilket har ökat möjligheterna till deltagande.

Vid Konstuniversitetet har konkreta åtgärder vidtagits för att förbättra mångfalden ur olika minoritetsgruppers perspektiv, till exempel när det gäller toaletter, duschar och omklädningsrum. Det är viktigt att transpersoner och personer med annat kön kan känna sig trygga och accepterade i vår gemenskap. Utifrån studerandenas feedback har man beslutat att campusens toalettrum i fortsättningen i huvudsak benämns som tillgängliga för alla kön, och omklädningsutrymmena utformas med hänsyn till ickebinära användare. Könsneutralitet beaktas också i språkbruket och i all kommunikation.    

För att trygga en arbets- och studiemiljö fri från osakligt bemötande och trakasserier har etiska principer utarbetats och införts under den föregående perioden. Anvisningarna för hantering av osakligt bemötande har uppdaterats, och utbildningar som stöder ämnet har genomförts. De etiska principerna och anvisningarna för osakligt bemötande har också inkluderats i introduktionsprocessen för personalen och dessa teman tas också upp i de studerandes orientering.

Konstuniversitetet och studentkåren genomförde den gemensamma kampanjen Lämna inte ensam, där representanter för personaltjänsterna besökte enheterna för att tala om osakligt bemötande och en ansvarsfull interaktionskultur. Kampanjens material och inspelningar (finska och engelska) finns tillgängliga för hela gemenskapen i Moodle-inlärningsmiljön.

Varmas arbetshälsoenkät år 2023 visade att 79 % av personalen inte hade upplevt trakasserier eller osakligt beteende. Resultaten låg i linje med resultaten från enkäten som genomfördes år 2021. Arbetet med dessa frågor kommer att fortsätta och åtgärderna fortlöpa.

Enkäten från Varma har inkluderat en separat del om likabehandling, jämställdhet och delaktighet. Jämfört med år 2021 förbättrades resultaten under 2023 inom följande delområden: beaktande av olika livssituationer och uppmuntran till jämlikt utnyttjande av familjeledigheter. De största försämringarna i resultaten gällde delområdet ”likabehandling oavsett etnisk bakgrund eller härkomst”. Fortfarande var det en betydande andel av personalen som inte nödvändigtvis kunde ta ställning till dessa frågor, vilket tyder på att det finns ett fortsatt behov av att öka medvetenheten. Behov av utveckling i fråga om likabehandling, baserat på de öppna svaren, handlade om språkliga frågor, tillgänglighetsutmaningar kopplade till lokaler, arbetsgemenskapens homogenitet samt behovet av att öka dialogen om likabehandling.

I ljuset av rektorns responsenkät som riktade sig till studerande år 2024 bör Konstuniversitetet i fortsättningen fästa större uppmärksamhet vid upplevelser av diskriminering och osakligt bemötande. I Konstuniversitetets strukturer, verksamhetssätt eller attityder hade de studerande upplevt mest språkrelaterade hinder för jämställdhet, likabehandling och/eller mångfald (42 %). 

Som en del av universitetets internationaliseringsstrategi har man berett språkliga riktlinjer som gör det möjligt att förankra en smidig flerspråkighet. De språkliga riktlinjerna stärker konstgemenskapens mångfald och tillgänglighet. De språkliga riktlinjerna säkerställer att alla studerande och personal kan verka och delta i universitetets verksamhet antingen på finska, svenska eller engelska.

Den internationella personalen har fått möjlighet att stärka sina kunskaper i finska, och personalen har även kunnat stärka sina kunskaper i svenska och engelska genom samarbetet inom språknätverket. Stöd till internationell personal har kunnat erbjudas genom Talent Boost-projektet, som bland annat har gett rådgivning och individuellt stöd i praktiska frågor för inresande och gästande internationell personal.

Anvisningar för internationella arbetssituationer har utvecklats och publicerats på personalens intranät. Gemensamma möten och evenemang har ordnats för internationella studerande och anställda. Introduktionsprocessen för internationell personal har uppdaterats och förbättrats.

Konstuniversitetet har också inrättat en tillgänglighetsarbetsgrupp och upprättat en tillgänglighetsplan. Tillgänglighetsplanen samlar det arbete som gjorts på olika håll i organisationen. Arbetsgruppen för digital tillgänglighet har arbetat till exempel med webbmaterial och med att öka förståelsen för tillgänglighetskraven i gemenskapen. Fysisk tillgänglighet har behandlats i samband med byggnadsprojekt.

I slutet av 2024 antogs Konstuniversitetet till Institutet för hälsa och välfärds antirasismprogram, som syftar till att stärka ett antirasistiskt arbetssätt i organisationernas strukturer och verksamhetssätt. 28 organisationer deltar i programmet och det pågår i ett år. Det erbjuder även skräddarsytt stöd till organisationerna i deras arbete för att främja antirasism.

1.2 Utgångspunkter för likabehandlings- och jämställdhetsplanen

Vid Konstuniversitetet finns en av rektorn utsedd arbetsgrupp för likabehandling och jämställdhet, vars uppgift är att främja likabehandling, jämställdhet och tillgänglighet vid Konstuniversitetet. En av gruppens viktigaste uppgifter är att bereda en likabehandlings- och jämställdhetsplan för universitetet.

Arbetsgruppen för likabehandling och jämställdhet speglar Konstuniversitetets mångfald väl. Gruppen har samlat en bred kompetens och sakkunskap från olika konstområden och personalgrupper, vilket garanterar en heltäckande presentation av perspektiv. Gruppen inkluderar representanter för den akademiska personalen, olika serviceområden samt för studerande, och deras mångsidiga synvinklar och kunskaper berikar arbetsgruppens arbete. Denna mångfald av kompetens och perspektiv gör arbetsgruppen stark i främjandet av likabehandling och jämställdhet.

Följande personer ingår i arbetsgruppen:

• HR- och servicedirektör Riikka Mäki-Ontto, arbetsgruppens ordförande
• Prorektor med ansvar för utbildning Tapio Kujala
• Lektor Liisa Jaakonaho
• Lektor Frank Brümmel
• Doktorand/timlärare Sanna Kivijärvi
• Forskare Timothy Smith
• Ansvarig studiechef Milla Vasto-Oinonen
• Service- och personalchef Sanna Yliheljo
• Projektchef Jessica Aaltonen
• Producent Anna Huuskonen-Kuhlefelt
• Arbetarskyddschef Jyri Pulkkinen
• Personalchef Sanna Kokko
• Kontaktperson för jämställdhet och likabehandling Tuula Kivistö
• Kontaktperson för jämställdhet och likabehandling Kati Autere
• Studiepsykolog Volkan Topal
• Studiepsykolog Sanna Vuorinen
• Universitetspräst Lisa Enckell
• Expert Mirva Niemi
• Studerandemedlem Oula Hyle
• Studerandemedlem Katariina Jumppanen
• Jämställdhets- och likabehandlingskoordinator Mia Seppälä (arbetsgruppens sekreterare)

I likabehandlings- och jämställdhetsplanen utreder man hur likabehandling, jämställdhet och tillgänglighet förverkligas vid Konstuniversitetet i nuläget, beskriver målsättningarna och fastställer de åtgärder genom vilka universitetet som utbildningsorganisation och arbetsgivare främjar genomförandet av likabehandling, jämställdhet och tillgänglighet. Även enhetsspecifika verksamhetsplaner innehåller åtgärder som främjar likabehandling, jämställdhet och tillgänglighet. De konkreta åtgärderna för tillgänglighet finns i tillgänglighetsplanen. Tillgänglighetsplanen fokuserar på delområden som inte ingår i likabehandlings- och jämställdhetsplanen, så planerna kompletterar varandra.

Planen följs i all verksamhet vid universitetet. Varje medlem i universitetsgemenskapen är skyldig att ta del av planen, och den ingår i introduktionsprocessen för både nya arbetstagare och nya studerande.

Likabehandlings- och jämställdhetsplanen stöder Konstuniversitetets strategi och personalpolitik för åren 2025–2028. Konstuniversitetets styrelse och ledningen förbinder sig att genomföra planen och att främja likabehandling, jämställdhet och tillgänglighet vid Konstuniversitetet.

Att utveckla en så mångfaldig, sammanhållen, jämlik och likvärdig studie- och arbetsmiljö som möjligt bidrar till att förverkliga Konstuniversitetets strategiska mål.

Konstuniversitetets strategi

Konstuniversitetets personalpolitik

Sidan Jämställdhet och likabehandling för externa webbplatser

1.3 Främjande av likabehandling berör alla vid Konstuniversitetet

Konstuniversitetet är en internationell och mångkulturell studie- och arbetsgemenskap. Att främja likabehandling, jämställdhet och tillgänglighet är en viktig del i att försvara allas rättigheter och stärka vår gemenskap. Det är avgörande att var och en kan känna sig värdesatt och jämlik vid universitetet, oavsett etniskt ursprung, nationalitet, språk, religion, övertygelse eller kulturell bakgrund.

Konstuniversitetet främjar kulturell medvetenhet och motverkar rasism för att skapa en öppen och välkomnande studie- och arbetsmiljö för alla medlemmar i gemenskapen. Kulturell medvetenhet innebär både att förstå sin egen bakgrund och att visa nyfikenhet och vilja att lära sig mer om andra kulturer. Denna kunskap utgör en stark grund för ett rikt och konstruktivt samspel mellan människor med olika bakgrunder. Likabehandling, jämställdhet och tillgänglighet handlar i grunden om att vi respekterar och uppskattar varandra.

Förverkligandet av dessa värderingar inom universitetet kräver ett förutseende personalledarskap som tar hänsyn till olika livssituationer samt en positiv verksamhetskultur. På så sätt säkerställs att allas rättigheter tillgodoses utan att individen själv behöver kräva dem. Målet är att skapa en gemenskap där ingen lämnas utanför eller upplever diskriminering, utan där alla kan glänsa som sig själva.

Relaterat innehåll på vår webbplats:

Etiska principer

Anvisningar för att ingripa i osakligt bemötande

Stöd för tidigt ingripande

Anvisningar för tryggare rum för akademiska evenemang

Konstuniversitetets studentkårs principer och praxis för ett tryggare rum

2. Att främja en respektfull kultur är en central del av likabehandlingsarbetet

Varje medlem i Konstuniversitetets gemenskap, oberoende av om det är fråga om personal, besökare eller studerande, har en viktig möjlighet att främja en öppen och respektfull atmosfär. Varje medlem kan bidra till att det råder en icke-diskriminerande och positiv kultur där var och en känner sig uppskattad.

Undervisningspersonal uppmärksammar att undervisningens innehåll, material och atmosfär stöder likabehandling och är trygga och inspirerande för alla. Ledare och chefer har också en viktig roll i att säkerställa att arbetsgemenskapen präglas av en respektfull och icke-diskriminerande atmosfär som uppmuntrar alla att göra sitt bästa.

Diskrimineringslag stöder oss i detta uppdrag genom att förplikta till rimliga anpassningar i verksamheten och undervisningen, så att alla kan delta fullt ut. Sådana anpassningar kan till exempel gälla ålder, övertygelse, inlärningssvårigheter eller andra individuella behov. Det är medlemmarna i gemenskapen som skapar en miljö där alla kan känna sig delaktiga och uppskattade.

2.1 Konstuppfattningar

Vid Konstuniversitetet görs en kontinuerlig reflektion i samband med undervisning, forskning och annan verksamhet kring vilka konstuppfattningar, värderingar och begrepp som styr undervisningen samt det innehåll och den konst som skapas inom ramen för den.

Innehållet i kurserna och i de konstnärliga perspektiven beaktas mångfalden och man strävar efter en mångsidig förståelse för konstens estetik, etik och samhälleligt agerande.

2.2 Mångfald

Vid Konstuniversitetet är mångfald en resurs. I gemenskapen är varje medlem unik, och mångfald kan ta sig uttryck i till exempel ålder, fysiska egenskaper, funktionsnedsättning, utseende, kön, sexualitet, socioekonomisk ställning, religion, språk, kulturell bakgrund, etniska drag, politiska åsikter eller olika ideologier och övertygelser. Dessa drag ses som en rikedom som stärker både studie- och arbetsgemenskapen, och skapar en grund för rik interaktion och nya insikter.

Målet är att bygga en jämlik och likvärdig miljö där varje studerande och arbetstagare känner sig uppskattad och som en del av gemenskapen. Inkludering står i centrum för verksamheten och målet är att alla ska kunna delta fullt ut och känna sig som medlemmar i gruppen från första början.

2.2.1 Beaktande av ålder och livssituationer

Vid Konstuniversitetet satsar man på åldersmedvetet ledarskap, vilket innebär att alla erbjuds det bästa möjliga ledarskapet oavsett ålder. Målet är att beakta behoven och livssituationerna hos personer i olika åldrar såväl i bedömningen av faror och risker som i det dagliga chefsarbetet.

Det finns en modell för tidigt stöd, flexibla arbetstidslösningar, fungerande arrangemang för arbetslokaler samt mångsidiga insatser för välbefinnande som syftar till att stöda allas ork. Genom att särskilt beakta behoven hos den åldrande personalen säkerställs att alla kan fortsätta sin yrkesbana med entusiasm och motivation.

Ålder och olika livssituationer beaktas också ur de studerandes synvinkel. Detta bidrar till att skapa en trygg och välmående studiemiljö.

2.2.2 Köns- och sexualitetsmångfald

Universitetsgemenskapen består av människor av varierande kön och sexualitet.  Det är viktigt att varje individ i gemenskapen respekteras och uppskattas precis som den är. Uppfattningar om könsroller, identiteter, utseende, beteende eller sexuell läggning får inte definiera hur människor bemöter varandra. Det är också väsentligt att uppmärksamma språkbruket så att det är respektfullt och inkluderande för alla.

2.2.3 Övertygelser och religioner

Vi lever i ett samhälle och i en gemenskap som är mångreligiöst. Finlands grundlag garanterar religions- och samvetsfriheten.

Vid Konstuniversitetet råder religions-, samvets- och övertygelsefrihet: varje medlem av universitetsgemenskapen har rätt till sin religion och övertygelse, liksom till att uttrycka dem. Varje medlem i universitetssamfundet förväntas respektera andras religioner och övertygelser. Diskriminerande verksamhet tillåts inte.

Friheten att uttrycka sin religion eller övertygelse äventyrar inte andras religions- eller övertygelsefrihet, men kan vara ovärderligt viktig för den vars liv vilar på tro eller övertygelse.

2.3 Ableism

Ableism handlar om antaganden kring funktionsförmåga. Ableistiska sätt att tänka, tala och agera skapar hinder för likabehandling för människor vars egenskaper inte motsvarar normativa ideal för fysisk, psykisk eller beteendemässig förmåga. Ableism innebär att idealisera funktionsförmåga och frånvaro av funktionsnedsättning, men också att funktionsnedsättning framställs som otillräcklig. Praxis och sätt att prata som bygger på ableism diskriminerar personer med funktionsnedsättning.

Liksom många andra former av diskriminering är ableism strukturellt inbäddad i västerländska samhällen och kulturer, och den förekommer även vid universiteten. Ableism upprätthålls vid universiteten genom olika sätt att prata och praxis. Därför finns det även vid Konstuniversitetet behov av att öka medvetenheten om ableism.

Kärnan i arbetet för ökad medvetenhet om ableism är att utveckla regler, praxis och språkbruk som främjar likabehandling. I detta förhållningssätt utgår likabehandling från att personer med funktionsnedsättning får individuellt stöd utifrån sina specifika behov av tillgänglighet och anpassningar.  Likabehandlingsperspektivet bygger på insikten att alla inte har samma utgångspunkter eller möjligheter att påverka och delta i gemenskaper.

2.3.1 Beaktande av funktionsförmåga och hälsotillstånd

Vid Konstuniversitetet strävar man efter att säkerställa att olika behov beaktas i planeringen, oavsett om det handlar om funktionsnedsättningar eller andra individuella behov. Det är viktigt att skapa en genuint inkluderande miljö där varje individ får det stöd och de rimliga anpassningar som behövs.

Vid utveckling, renovering och byggande av studie- och arbetsmiljöer följs de lagstadgade tillgänglighetskraven för att garantera att lokalerna är tillgängliga för alla. Varje individs rörelse- och funktionsförmåga beaktas vid tilldelningen av studie- och arbetsutrymmen. Tillgängligheten i befintliga lokaler förbättras vid behov i enlighet med Finlands byggbestämmelser, särskilt i samband med större renoveringar eller ombyggnationer, med beaktande av åtgärdens art och omfattning samt eventuella förändringar i användningsändamål.

Varje individ ska få stöd utifrån sina egna behov: om en sjukdom, funktionsnedsättning eller nedsatt arbetsförmåga eventuellt kräver anpassningar, kommer man överens om dessa tillsammans med den berörda personen. Det kan till exempel handla om individuella studiearrangemang, så att den personliga studieplanen (HOPS), deltagandet i undervisningen, genomförandet av läroplanen eller arbetsuppgifterna på bästa sätt möter personens behov.

Bekanta dig med individuella studiearrangemang vid Konstuniversitetet

2.3 Antirasism

Antirasism innebär medvetna och aktiva insatser mot alla former av rasism. Genom antirasistiskt arbete minskas etnisk diskriminering, effekterna av diskriminerande praxis samt negativa fördomar. Kärnan i antirasismen är att öka den egna och gemenskapens förståelse för rasism.

Konstuniversitetet vill öka och bredda medvetenheten om rasism och antirasism, uppmuntra åskådare att ingripa i situationer de bevittnar samt väcka diskussion om antirasistiskt agerande. Ett av huvudmålen i vår strategi är att vara en välmående, diskrimineringsfri och internationellt attraktiv gemenskap.

Teman kring motverkan av rasism har också varit centrala i flera av Konstuniversitetets projekt, till exempel i forskningsprojektet Arts Equal och i utvecklingsprojektet för urvalen till skådespelarutbildningen.

Att motverka rasism och diskriminering är inte en fråga enbart för personer som tillhör en etnisk eller religiös minoritet. Det är var och ens ansvar i gemenskapen.

3. Perspektiv att beakta i Konstuniversitetets jämställdhetsarbete

Konstuniversitetet ser jämställdhetsarbetet som en integrerad del av det bredare arbetet för likabehandling. De uppföljningar och bedömningar som jämställdhetslagen och diskrimineringslagen förutsätter genomförs inom ramen för denna gemensamma likabehandlings- och jämställdhetsplan.

Målet är i enlighet med jämställdhetslagen lika lön för lika och likvärdigt arbete, en jämlik könsfördelning i olika uppgifter samt lika möjligheter till karriärutveckling. Dessa faktorer påverkar direkt upplevelsen av rättvisa, motivation och arbetstillfredsställelse bland de anställda.

I rekryteringspraxisen betonas tydliga och transparenta urvalskriterier. Detta minskar risken för omedvetna fördomar och säkerställer att urvalen baseras på kompetens och meriter. Öppenhet i rekryteringsprocessen ökar förtroendet och stöder förverkligandet av likabehandling redan innan anställningsförhållandet inleds.

I enlighet med diskrimineringslagen främjar Konstuniversitetet samtidigt likabehandling i all sin verksamhet, förebygger diskriminering och ser till att rimliga anpassningar genomförs för studerande och arbetstagare.

Att stärka likabehandling och jämställdhet är sammantaget inte bara en lagstadgad skyldighet, utan också ett sätt att bygga upp en konkurrenskraftig, mångfaldig och innovativ arbetsgemenskap där alla kan känna sig uppskattade och hörda.

4. Mål och åtgärder för perioden 2025-2028

Konstuniversitetets arbetsgrupp för likabehandling och jämställdhet har valt följande gemensamma mål för att främja likabehandling, jämställdhet och tillgänglighet för studerande och personal:

Främjande av en jämlik och respektfull verksamhetskultur

• Planering, ibruktagande och synliggörande av principerna för ansvarsfullt umgänge i gemenskapen
• Uppföljning av förverkligandet av språkriktlinjerna på universitetets webbplats, i administrationen, i undervisningen och bland personalen
• Utveckling av arbetsgruppens arbete för likabehandling och jämställdhet
• Delaktighet och besök vid enheterna för att synliggöra arbetet med likabehandling

Stärkande av kunskap om likabehandling

• Webbutbildning i grundläggande frågor och korta utbildningar om aktuella teman
• Utbildningar och seminarier om ableism
• Utbildningar, informationstillfällen och diskussioner om antirasism
• Språk- och kommunikationsutbildning
• Utbildningar i hantering av osakligt bemötande
• Stöd för utmanande interaktionssituationer

Minskning av diskriminering och utveckling av praxis som stöder likabehandling

• Förtydligande av processen för osakligt bemötande
• Granskning av rekryterings- och urvalsprocesserna ur ett jämlikhetsperspektiv
• Beaktande och vid behov hörande av olika personalgrupper i planeringen och uppdateringen av bestämmelser som rör likabehandling, tillgänglighet och fysisk tillgänglighet, samt i utvecklingen av verksamheten (gäller både personal och studerande)

Åtgärderna för att främja tillgänglighet finns i tillgänglighetsplanen.

Likabehandlings- och jämställdhetsplanen har utarbetats med hjälp av befintliga resurser. Dessa är:

• Utnyttjande av arbetstid för uppdraget som likabehandlings- och jämställdhetsansvarig
• Arbetsgruppens medlemmars arbetstid vid sidan av det egna arbetet (inkluderar möten och förberedelser inför dem samt främjande av det egna ansvarsområdet, cirka 2 h/mån.)
• Utbildningsbudgeten ingår i budgeten för personalutbildning

4.1 Främjande av en jämlik och respektfull verksamhetskultur

Målet är att bygga upp en rättvis och inkluderande universitetsgemenskap där mångfald och tillgänglighet värdesätts. Resultaten följs upp regelbundet med hjälp av överenskomna indikatorer.  Målet främjas med hjälp av följande åtgärder.

4.1.1 Planering, ibruktagande och synliggörande av principerna för ansvarsfullt umgänge i gemenskapen

• En första version av principerna för ansvarsfullt umgänge utarbetades under vårterminen 2025. Principerna är även kända under den mer allmänna benämningen Principer för ett tryggare rum.
• Man samlar in respons, finslipar principerna och förbereder information till gemenskapen, t.ex. via rumstavlor
• Det informeras om principerna för att alla medlemmar i universitetet ska känna till dem och vara förpliktade att följa dem.

4.1.2 Uppföljning av förverkligandet av språkriktlinjerna

• Arbetsgruppen går årligen igenom analysdata från intranätet Artsi för personalen, Studerandes Uniarts samt uniarts.fi ur ett flerspråkighetsperspektiv. Det följs upp hur många fasta sidor och nyheter som har översatts till engelska och svenska.
• Arbetsgruppen samlar in analysdata om vilka språk som används i universitetsförvaltningens möten samt om vilka språk arbetsgrupper och organ använder i sin kommunikation på intranätet Artsi.
• Data samlas också in om i vilka organ man använder tolkning för att översätta mötesdiskussioner till engelska.
• Arbetsgruppen samlar in data om antalet internationella studerande och går igenom studerandenas feedback från universitetets responsenkäter, till exempel rektorns enkät.
• Arbetsgruppen följer upp antalet internationella anställda samt den feedback de ger om språkfrågor, bland annat via Varmas personalenkät och Mehiläinens enkät om arbetsförmåga.

4.1.3 Utveckling av arbetsgruppens arbete för likabehandling och jämställdhet

• Arbetsgruppens medlemmar fattar beslut om ansvarsroller för olika temaområden. Man kommer överens om innehållet i uppgifterna så att var och en känner till sina egna ansvarsområden och uppgifter.
• Observationer om likabehandling som lyfts fram av studerande i rektorns enkät gås igenom med jämna mellanrum. Dessa observationer lyfts fram som teman och behandlas i arbetsgruppen.

4.1.4 Delaktighet och besök vid enheterna för att synliggöra arbetet med likabehandling

• Arbetsgruppens medlemmar besöker teamen och enheterna för att diskutera främjandet av likabehandling inom den tidsram som fastställs i likabehandlingsplanen. Diskrimineringsplanen fastställer tidtabellen och diskussionernas teman.
• Gemenskapens medlemmar engageras i likabehandlingsarbetet genom att granska hur likabehandling syns i vardagen och vad var och en kan göra för att främja den.

4.2 Stärkande av kunskap om likabehandling

Målet är att öka personalens och de studerandes kunskap i frågor som rör likabehandling, mångfald och inkludering. Särskild uppmärksamhet ägnas åt att öka medvetenheten om ableism och att främja antirasism. Målet främjas med hjälp av följande åtgärder.

4.2.1 Webbutbildning i grundläggande frågor och regelbundna korta utbildningar om aktuella teman

• En webbutbildning om grunderna i likabehandlings- och jämställdhetsfrågor planeras och genomförs för hela gemenskapen, inklusive timlärare och studerande.
• Korta utbildningar om aktuella teman, såsom etnisk mångfald, könsidentiteter och neuropsykiatriska syndrom, genomförs regelbundet.

4.2.2 Utbildningar och diskussionstillfällen om ableism

• Seminarier ordnas för personal och studerande för att öka medvetenheten om diskriminering på grund av funktionsnedsättning och för att erbjuda praktiska metoder för att stärka medvetenheten om ableism och främja en effektiv förändring inom universitetsgemenskapen.
• Under evenemangen utvecklar man läroplaner och pedagogiska tillvägagångssätt och man lyfter fram möjligheterna till delaktighet för studerande med funktionsnedsättning. Särskild uppmärksamhet ägnas åt anpassningar och stöd för studerandenas egen handlingskraft. 

4.2.3 Utbildningar och diskussionstillfällen om antirasism

• Information ges om THL:s nätbaserade utbildningshelhet om antirasism.
• Man besöker rektorns och dekanernas morgonkaffe för att berätta om antirasismprogrammet.
• Antirasismprogrammets insikter och experter tas till vara.
• Paneldiskussioner ordnas på campus där samhällsperspektiv behandlas. Erfarenhetsexperter och alumner delar med sig av sina utmaningar och erfarenheter, vilket ökar förståelsen och främjar välbefinnandet bland studerande och personal.
•  Pop up-punkter anordnas i entréutrymmen för att öka medvetenheten bland studerande.

4.2.4 Språk- och kommunikationsutbildning

Man beaktar att studerandena får språk- och kommunikationsutbildning, här ligger fokus på att utveckla personalens språkkunskaper. Personalen erbjuds språkutbildning genom samarbete inom språknätverket. Särskild uppmärksamhet ägnas åt att stödja internationella studerande och anställda att lära sig finska och svenska. Personalens språk- och kommunikationsfärdigheter utvecklas kontinuerligt i en flerspråkig och mångkulturell miljö.

4.2.5 Utbildningar i hantering av osakligt bemötande

• Utbildning erbjuds om hur man ingriper i trakasserier och vad som är oacceptabelt beteende.

4.2.6 Stöd för utmanande interaktionssituationer

• Personalens förmåga att hantera svåra kommunikationssituationer stärks.
• Särskilt fokus läggs på att utveckla den akademiska personalens färdigheter i utmanande handledningssituationer. Man utnyttjar studiepsykologernas konsultations- och utbildningsmöjligheter samt den arbetshandledning som universitetsprästen erbjuder.

4.3 Minskning av diskriminering och utveckling av praxis som stöder likabehandling

Målet är att stärka medvetenheten om olika former av diskriminering och främja jämlika tillvägagångssätt. Målet främjas med hjälp av följande åtgärder.

4.3.1 Förtydligande av processen för osakligt bemötande

• Anvisningen om osakligt bemötande förenklas och förtydligas. Olika aktörers roller förtydligas också. I början av anvisningen läggs till instruktioner för agerande i akuta situationer.
• Det klargörs vilken information om en pågående eller avslutad process som får delges personer utanför ärendet. Samtidigt förtydligas de olika aktörernas roller och ansvar.
• Det påminns om att feedback om studieperioden kan och bör ges via systemet för studieperiodrespons.
• En regelbunden (en gång per termin) påminnelse om anvisningar och kontaktpersoner för osakligt bemötande inkluderas i såväl studerandens som personalens nyhetsbrev.
• Processbeskrivningen för hantering av osakligt bemötande gås igenom tillsammans med de personer som har utrett fall, och processen utvecklas utifrån deras kommentarer.

4.3.2 Granskning av rekryterings- och urvalsprocesserna ur ett jämlikhetsperspektiv

• Förverkligande av mångfald i rekryterings- och urvalsprocesserna inklusive ledningsuppgifter. Detta innefattar en omvärdering och utveckling av förverkligandet av jämställdhet, tillgänglighet, fysisk tillgänglighet och anpassningar.

4.3.4 Beaktande av olika personalgrupper vid planering, uppdatering och verksamhetsutveckling av bestämmelser om likabehandling, tillgänglighet och fysisk tillgänglighet (personal och studerande)

• Olika personalgrupper beaktas, hörs och involveras vid behov i planeringen och uppdateringen av bestämmelser som rör likabehandling, tillgänglighet och fysiskt tillgänglighet samt i verksamhetsutvecklingen (personal och studerande).

4.4 Indikatorer

• Universitetet utnyttjar enkäter som genomförs regelbundet, såsom rektorns enkät för studerande och arbetshälsoenkäten för personalen
• Principerna för tryggare rum har skapats och tagits i bruk
• De uppdaterade anvisningarna för hantering av osakligt bemötande är tillgängliga och gemenskapen känner till dem
• Uppföljning av förverkligandet av språkriktlinjerna, bl.a. webbplatser och organ
• Ansvarsrollerna för medlemmarna i arbetsgruppen för likabehandling och jämställdhet har fastställts
• Förverkligande av jämställdhet och likabehandling i rekryteringar, bland annat könsfördelningen i arbetsgrupper och bland sakkunniga
• Antal genomförda utbildningar och tillfällen för personalen där teman från likabehandlings- och jämställdhetsplanen behandlas
• Antal genomförda kurser, forskningsprojekt och publikationer där teman från likabehandlings- och jämställdhetsplanen behandlas.

4.5 Ansvariga aktörer

Helheten kring uppföljningen av förverkligandet av språkriktlinjerna: Mirva Niemi, Tuula Kivistö, Sanna Yliheljo

Helheten kring ableism: Timothy Smith, Sanna Kivijärvi, Liisa Jaakonaho

Helheten kring antirasism: Mia Seppälä, Jessica Aaltonen

Helheten kring principerna för tryggare rum: Milla Vaisto-Oinonen, Kati Autere, Mirva Niemi, Anna Huuskonen-Kuhlefelt, Lisa Enckell

Helheten kring tydliggörandet av processen för hantering av osakligt bemötande: Milla Vaisto-Oinonen, Jyri Pulkkinen, Kati Autere, Lisa Enckell, Mia Seppälä

5. Uppföljning

Konstuniversitetets arbetsgrupp för likabehandling och jämställdhet följer upp genomförandet av åtgärderna med hjälp av de indikatorer som anges i denna plan. Planen uppdateras årligen.

Konstuniversitetets likabehandlings- och jämställdhetsplan för perioden 2029–2033 utarbetas under år 2028.