Bildkonstnärens korståg för en glad och berörande arkitektur

Jan-Erik Andersson är en bildkonstnär som bor i konstverk. Han doktorerade i bildkonst vid Bildkonstakademin 2008. Han är en av Konstuniversitetets Årets alumner 2023.

Shoja Lak Jan-Erik Andersson, Konstuniversitetets Årets alumn 2023

En kolsvart höstnatt och en lampbutik som glödde som eldflugor. En julgran. De är Jan-Erik Anderssons första minnen från barndomen i Åbo under 1960-talet; då berördes han av det omgivande rummet, som var värmande och glädjande.

”I min ungdom var arkitekturen ganska brutal. Den saknade fantasi, hade inget att berätta. Jag minns hur jag kunde stå länge framför lampbutiken, eftersom ljuset och de olika lamporna värmde hjärtat. Jag tyckte också om julen, då man pyntade rummen.”

Idag – 60 år senare – finns barndomsminnena av att uppleva rummet integrerade i Anderssons mest kända verk, Bladhuset (Life on a Leaf) på Hirvensalo i Åbo. Bladhusets yttervägg pryds av ett ornament med bland annat julgranar. Husets vardagsrum påminner lite om en lampbutik, med dussintals lampor av olika slag som hänger i taket. Dessutom går Anderssons förhållande till arkitekturen utifrån personliga upplevelser och hans sätt att uppleva rum utifrån känslorna djupare än så.

”Jag har haft svår stamning och märkt att rummens egenskaper har en stor inverkan på det. Jag kan inte förklara hur det inverkar, men det gör det. Inredningen, till exempel borden, är viktig eftersom den inverkar på hur vi kommunicerar. Därför finns det många bord bland mina konstnärliga alster.”

Forskning är konstnärens metod

Andersson ritade Bladhuset i samarbete med arkitekten Erkki Pitkäranta. Duon har också ritat andra byggnader med växtmotiv, bland annat ett ekologiskt kostall i formen av ett kumminfrö i Östermark och en trädgårdsskola som har formen av en gerbera i Janakkala.

Bladhuset är i praktiken Jan-Erik Anderssons doktorandprojekt i bildkonst. I sin doktorsavhandling ”Life on a Leaf” studerade han sitt husprojekt och begrundade förhållandena mellan konst och arkitektur respektive mellan huset och miljön. Andersson ställde bland annat frågan om det går att bo i en bild eller en skulptur? Det uppenbara svaret är att det går.

Andersson och hans familj bodde i Bladhuset i flera år innan byggnaden, som beskrivits som ett totalkonstverk, gjordes om till en internationell sevärdhet och konstnärsresidens. Nu bor Andersson med sin fru i ett nytt konstverk som byggs bredvid Bladhuset, det sexkantiga Granhuset (Kuusi-o på finska). Byggnaden, som har samma hexagonala form som cellerna i en honungskam, är också konstforskning. Den är Anderssons postdoc-arbete.

”Före konststudierna studerade jag naturvetenskap och jag är på så sätt en forskarsjäl, att jag alltid söker mig mot något nytt och okänt.”

Konsten förändrar samhället

Duons alster som ligger på gränsen mellan bildkonst och arkitektur orsakar förvirring och kategoriseringssvårigheter inom såväl arkitekturen som bildkonsten. Enligt Andersson har till exempel arkitekten och tidigare arkitekturprofessor vid Tekniska högskolan Juhani Pallasmaa, som granskade Anderssons doktorsavhandling, sagt att Bladhuset inte har någonting med arkitektur att skaffa. Men när den respekterade forskaren George H. Marcus i sin bok Total Design presenterade 25 mästerverk inom modern arkitektur så inkluderade han utöver alster av Alvar Aalto och Eero Saarinen även ett tredje mästerverk från Finland, nämligen Bladhuset.

”Personligen är jag egentligen inte intresserad av att kategorisera saker och ting, men med tanke på forskning och samhällspåverkan är det viktigt att ställa frågor om vad som är vad. De verk och byggnader som jag och Erkki skapar uppkommer genom en konstant dialog och växelverkan. Jag är övertygad om att det finns gott om bildkonst och gott om arkitektur i våra alster.”

Ett bevis på signifikansen av Anderssons forskning är att när han började planera Bladhuset i slutet av 1990-talet och ansökte om bygglov för det i Åbo stad, så tog det flera år att få bygglovet på grund av att byggnaden var alltför konstnärlig. Numera är Bladhuset en turistattraktion av internationellt snitt och det gick ganska smidigt att få bygglov för Granhuset.

I bygglovet fastställdes till och med att den nya byggnaden i närheten av Bladhuset skulle vara ”tillräckligt konstnärlig”. Med andra ord skulle det inte ha varit möjligt att bygga någon konventionell koja där.

”Det är helt fantastiskt och ett stort erkännande för en arkitektur som tillåter fantasier, berättelser och konst att leva och bringa glädje. Vem vet, om hundra år finns kanske Åbo stadskärna i Hirvensalo eller eventuellt står här ett helt kvarter av hus som berör.”

Läs mer om Anderssons Granhus här.

Anderssons Kuusi-o hus presenteras i den nya säsongen av Grand Designs Finland programmet på MTV3-kanalen.

Nyheter om Konstuniversitetets Årets alumner 2023