Kärnan i undervisningen för gästprofessorn i magisterprogrammet i skrivande är skribentens eget uttryckssätt

I artikelserien Jobba vid Konstuniversitetet bekantar vi oss med anställda som i olika roller är med och gör det möjligt för de studerande att växa till högklassiga och vidsynta konstnärer och förändringsaktörer.

Vem är du och vad gör du vid Konstuniversitetet?

Jag är Mikael Brygger, poet och lärare. Vid Konstuniversitetet är jag en av de fyra gästprofessorerna i magisterprogrammet i skrivande. I mitt arbete strävar jag efter att söka samband mellan skrivandet och andra konstområden.

I utbildningsprogrammet för skrivande bekantar vi oss på ett omfattande sätt med skrivandet somkonstområde. Även om jag i grund och botten är poet, utgör det inte kärnan i min undervisning, utan skrivandet är genrefritt och man kan skriva med sin egen uttrycksform.

Berätta om din typiska arbetsdag

Vi är fyra personer som delar på en heltidstjänst, så jag arbetar deltid. I min typiska arbetsdag ingår bland annat undervisning, förberedande av undervisningen samt lärarmöten där vi delar med oss av våra erfarenheter och bollar idéer. Om undervisningen är närundervisning, hör också sporadiska möten med studerande och kollegor till mitt jobb. Utöver undervisningen har många av oss egna projekt.

Det viktigaste i mitt arbete är dock mentorskap. Till magisterprogrammet i skrivande söker man med ett eget projekt, dvs. studeranden har redan i början av studierna ett projekt att bygga på. Var och en av oss gästprofessorer har minst en studerande som vi fungerar som mentor åt och vars lärdomsprov vi handleder.

Hur ser du på din roll som lärare?

Låt oss föreställa oss att vi har en lokal med ett runt bord kring vilket studenterna och lärarna samlas. Som lärare är min viktigaste uppgift att erbjuda något som får igång diskussionen. Det är fint hur människor från olika bakgrunder och konstområden samlas kring ett gemensamt bord och delar med sig av sitt eget arbete och tänkande. Med hjälp av en sådan diskussion kan eventuella knutpunkter öppnas. Vid bordet sker enormt mycket inlärning. Läraren är alltså den som ger input samt den som tar hand om lokalen och själva bordet.

Hur kom du att börja arbeta hos oss?

I början av 2010-talet deltog jag i en workshop om visuell poesi som ordnades av en av mina kollegor. I workshopen ombads jag och några andra kollegor undervisa i en diktkurs vid Bildkonstakademin. Under kursen blev jag förtjust i Bildkonstakademin och människorna där. År 2013, när magisterprogrammet i skrivande var under planering, höll jag skrivövningar på Teaterhögskolan i samband med en konferens, och så började jag få allt mer undervisningsarbete.

Vad är det bästa med ditt arbete?

Gemenskapen som omfattar studerande, arbetskamrater och alumner. Det bästa är också att inleda en ny kurs, när du ännu inte är bekant med aktörerna och inte kan förutse hur kursen ska komma igång. I all sin känslighet är det spännande och fascinerande.

Vilken är din senaste konstupplevelse?

Antti Laitinens utställning på Väinö Aaltonens museum WAM. Laitinen är alumn från Bildkonstakademin och hans arbete påminner om att skriva poesi. Materialen i verken har samband med naturen och skogen. I verket Aarin verran metsää har skogen delats upp, sorterats och installerats på ett område stort som en ar på golvet i WAM. Verket kan jämföras med språkets och textens materiella karaktär, eftersom det på samma sätt kan tas isär och presenteras på ett imponerande sätt. Samtidigt är det dock mycket mer.