”Lärande med hela kroppen” – I Malax görs scenkonsten till en del av skolan och den ger imponerande resultat
Teaterhögskolan vid Konstuniversitetet koordinerar ett projekt för konstfostran där man undersöker implementering av scenkonst i grundskole- och förskoleundervisningen. Utifrån projektets verksamhet och forskningsresultat produceras ett utkast till hur en läroplan för scenkonst ser ut, ifall scenkonsten hade en plats i skolorna vid sidan av bildkonst och musik.
I svenskspråkiga Österbotten, Malax kommun, pågår för närvarande ett projekt där scenkonst, som inkluderar konstformerna teater, drama, dans, cirkus och ordkonst, har gjorts till en del av vardagen och verksamheten i grundskolan och förskolan. Förskoleelever, elever i årskurs 3–4 och elever i årskurs 7–8 undervisas i scenkonst en timme i veckan, både som enskilt ämne och integrerat i andra läroämnen under två läsår.
Tidigare forskning visar att scenkonst intresserar elever och stärker deras förståelse för konst och kultur. Dessutom stöder scenkonstmetoderna mer omfattande inlärningsfärdigheter, skoltrivseln och sociala färdigheter. Till exempel Eeva Anttila, som arbetar som professor i danspedagogik vid Konstuniversitetet, har länge forskat i dansens samband med lärandet. Enligt Anttila kopplar dansen samman kroppslig upplevelse och begreppsligt tänkande, vilket fördjupar förståelsen för ett nytt ämne och hjälper till att tillägna sig det.
Det pågående projektet i Malax stärker denna iakttagelse.
”Hittills visar de centrala resultaten inom SMIL-projektet tydligt att scenkonsten stimulerar kreativitet, empati, sociala färdigheter och kritiskt tänkande. Eleverna ges tillfälle att undersöka både sig själva och sin omgivning, vilket stärker deras självkännedom och inre motivation”, berättar Nina Dahl-Tallgren, forskare vid Teaterhögskolan vid Konstuniversitetet.
Forsknings och utvecklingsprojektet som pågår i Malax koordineras av Teaterhögskolan och inleddes 2023 under namnet Scenkonst med i lärande (SMIL). Dahl-Tallgren är projektchef och forskare i projektet.
Scenkonsten stöder skolgemenskapen och skolans värderingar
Konkret har man i klasserna till exempel övat på självkännedom, empati och problemlösning genom rollspel och drama samtidigt som man har utforskat teman och andra läroämnen inom läroplanen, såsom matematik, modersmål eller omgivningslära.
Enligt elevernas egna erfarenheter har införandet av konsten som en del av skolan hjälpt dem att lära sig nya saker.
”Det känns som om vi lär oss på ett helt annat sätt – med hela vår kropp”, var responsen från en elev i årskurs 7 om det nya sättet att lära sig.
Enligt Dahl-Tallgren har responsen från lärarna också varit entusiastisk. Försöksperioden har öppnat lärarnas ögon för vilka fördelar scenkonstmetoderna kan ha i skolorna.
”Jag ser hur eleverna vågar mer, samarbetar bättre och uttrycker sig friare”, berättar en lärare som deltar i projektet.
”Scenkonst i skolan ökar inte bara kreativiteten, utan det handlar om elevernas mod att vara en del av gemenskapen. Scenkonsten stärker och utvecklar elevers självförtroende. Med hjälp av rollekar, rörelse, reflektion och dialog utvecklar barn och unga sin förståelse för sig själv och andra. Skolans kärnvärden kan fördjupas genom scenkonst”, analyserar Dahl-Tallgren.
Scenkonst som eget läroämne
På basis av SMIL-projektet Malax bedriver man forskning, producerar undervisningsmaterial och utvecklar lärarnas pedagogiska och konstnärliga kompetens inom scenkonst. Resultatet blir också ett förslag till läroplan, det vill säga ett förslag till vilken roll scenkonsten kunde ha vid sidan av de nuvarande konstämnena – bildkonst och musik.
”Vår långsiktiga vision är att scenkonsten ska ha en likvärdig roll i skolorna, såsom musiken och bildkonsten redan har idag. Scenkonsten erbjuder unika verktyg för att stöda barns och ungas lärande, välbefinnande och sociala färdigheter. Därför borde den vara en självklar del av läroplanen”, säger Riku Saastamoinen, Teaterhögskolans prodekan och universitetslektor, som leder SMIL-projektets styrgrupp.
Framöver begränsas projektet inte enbart till Österbotten, utan det undervisningsmaterial som producerats i projektet läsåret 2025–2026 implementeras och testas även i andra svenskspråkiga skolor i Finland – på Åland, i Sibbo och Helsingfors.
SMIL-projektet finansieras av Svenska kulturfondens SKAPA-program. I projektet medverkar förutom Teaterhögskolan vid Konstuniversitetet och Malax kommun även yrkeshögskolan Novia, Barn- och ungdomsstiftelsen, Åbo Akademi, Utbildningsstyrelsen, Helsingfors universitet samt Undervisnings- och kulturministeriets projekt Framtidsarbetet inom grundskolan i projektet.