Anvisningar för utarbetande av forskningsplan för forskarutbildning
Forskningsplanens struktur och innehåll bestäms av forskningsprojektets karaktär. Den modell som presenteras här är därför inte ”den enda rätta” eller ”den bästa”. Det är dock önskvärt att planen, vid behov med lämpliga anpassningar, behandlar de aspekter som nämns nedan. Var tydlig och koncis. Undvik onödiga utläggningar; forskningsplanen bör inte vara längre än vad som behövs. Den maximala längden för forskningsplanen inom forskarutbildningen är 20 000 tecken. Du kan tänka på saken så här: Vad skulle du själv vilja veta om du inte kände till forskningsprojektet över huvud taget och skulle bedöma dess genomförbarhet under tidspress och bland ett stort antal andra projekt?
Kom ihåg att säkerställa den interna logiken och konsekvensen i planen: anknyter ditt forskningsämne till tidigare forskning, är forskningens huvudfråga konsekvent kopplad till det valda temat, står de preciserande delfrågorna i en meningsfull relation till huvudfrågan, är metoderna förenliga med ämnet och målen, och är de förväntade resultaten sådana som faktiskt kan uppnås med det valda materialet och de valda metoderna? Och viktigast av allt: har du den kompetens som krävs för att genomföra just detta projekt?
Försättsblad
Ange:
- ditt namn
- forskningsprojektets titel (överväg titeln särskilt noggrant så att den redan i sig beskriver vad du faktiskt avser att undersöka)
- att dokumentet är en forskningsplan för doktorsexamen i musik
- den enhet där du planerar att avlägga examen
- dina kontaktuppgifter, åtminstone telefonnummer och e-postadress.
Sammandrag (högst 1 sida)
Sammandraget placeras efter försättsbladet och före innehållsförteckningen.
Ange i rubriken:
- ditt namn (på nytt)
- forskningsprojektets titel (på nytt)
- den enhet där du planerar att avlägga examen (på nytt).
- forskningens syfte (högst en mening) och forskningsfrågan
- forskningsansats (vetenskapsområde eller motsvarande).
Beskriv därefter kort:
- centrala begrepp
- det forskningsmaterial som studien bygger på
- vilka frågor materialet används för att besvara
- eventuella hypoteser eller motsvarande preliminära antaganden
- forskningsmetoderna (metoder för insamling och analys av forskningsmaterial)
- Avslutningsvis kan du kort beskriva forskningens betydelse, det vill säga varför forskningen bör genomföras.
Efter sammandraget följer en lista över nyckelord (ca 2–5 stycken). Ofta är dessa samma termer som du använder när du beskriver forskningens centrala begrepp.
Innehållsförteckning med sidnumrering
1. Inledning
I inledningen introducerar du läsaren till din forskning. Berätta därför genast vad du avser att undersöka. Du kan använda samma struktur som i sammandraget. Presentera all information som hjälper läsaren att förstå den framtida framställningen, men gå ännu inte in på detaljer.
Forskningens huvudsakliga syfte bör vara så exakt och koncist formulerat som möjligt och helst få plats i en enda mening. Om det kräver flera meningar kan det vara ett tecken på att syftet ännu inte är fullt genomarbetat.
Inledningen kan liknas vid en flygbild där forskningens syfte står i fokus. Här kan du placera forskningen i sitt sammanhang och skapa den helhetsbild som hjälper läsaren att följa texten.
2. Forskningsuppgift
2.1 Definition av forskningsobjektet
I denna del bör forskningsobjektet avgränsas så noggrant som möjligt. På vilket sätt och i vilket sammanhang existerar forskningsobjektet egentligen (ontologiskt perspektiv)?
De centrala begrepp som definierar forskningsobjektet bör också förklaras i relation till varandra och till tidigare forskning inom området.
Observera att forskningsobjektet inte nödvändigtvis är detsamma som forskningsmaterialet. Det kan vara nödvändigt att närma sig det egentliga forskningsobjektet indirekt genom tillgängligt material (epistemologiskt perspektiv).
2.2 Från forskningsämne till forskningsfråga och delfrågor
När forskningsobjektet har definierats kan du närmare och mer utförligt beskriva forskningens syfte: Vad är det egentligen du vill veta om det objekt som definierats ovan?
Formulera detta som en forskningsfråga. Beskriv också mer ingående för läsaren var forskningsfrågan kommer ifrån och vad som tidigare forskning har lämnat obesvarat.
Formulera dessutom preciserande delfrågor som tillsammans bidrar till att besvara den egentliga forskningsfrågan. Delfrågorna är de frågor som först behöver besvaras för att huvudfrågan ska kunna besvaras.
Du kan till exempel presentera vilka frågor som ställs till forskningsmaterialet och diskutera hur dessa förhåller sig till forskningsfrågan.
2.3 Positionering av perspektivet
Detta fortsätter resonemanget ovan och ger ytterligare motiveringar för valet av forskningsämne och forskningsobjekt.
Vilket perspektiv har du på forskningsobjektet? Vilken vetenskaplig disciplin representerar perspektivet?
Här bör du diskutera de teoretiska utgångspunkter och antaganden som forskningen och ditt perspektiv bygger på. Varför har just detta perspektiv valts? Vad har tidigare forskning inom disciplinen behandlat i fråga om ämnet?
Kom också ihåg möjligheten till tvärvetenskapliga angreppssätt. Vid behov kan du motivera varför du inte valt andra möjliga perspektiv. Däremot är det sällan ändamålsenligt att försöka etablera en helt ny disciplin redan i forskningsplanen.
3. Forskningsmaterial, insamling och analys
3.1 Det planerade forskningsmaterialets granskning
- val av forskningsmaterial
- frågor som ställs till forskningsmaterialet
Här ska du närmare beskriva vad forskningsmaterialet består av. Med anknytning till de föregående delarna bör du också motivera varför just detta material är det mest ändamålsenliga för att besvara forskningsfrågan och de preciserande delfrågorna. Du kan dessutom förtydliga vilka frågor du anser att materialet kan ge svar på. Utveckla därför de preciserande delfrågorna för materialet och förklara varför och hur svaren bidrar till att besvara forskningsfrågan.
3.2 Tillämpad metod eller tillämpade metoder
- metod eller metoder för insamling av forskningsmaterial
- metod eller metoder för analys av det insamlade materialet
Detta kapitel får ofta för lite uppmärksamhet. Det är viktigt att tydligt beskriva hur kunskap om det ovan definierade forskningsobjektet ska genereras för att forskningsfrågan ska kunna besvaras utifrån det valda perspektivet.
Två centrala frågor i metodkapitlet är därför: 1) Hur samlas forskningsmaterialet in? och 2) Hur analyseras materialet? Det är också viktigt att kritiskt reflektera över varför just detta material och dessa analysmetoder är bäst lämpade för att besvara forskningsfrågan. Du kan även kort diskutera metodens begränsningar, svagheter och så vidare.
Detta kapitel bör utarbetas särskilt omsorgsfullt (som andra…). Etiska frågor som anknyter till metoderna och materialet, såsom forskningens etiska genomförande, informerat samtycke, konfidentialitet och anonymitet, ska behandlas. Eventuella forskningstillstånd och ansökan om sådana ska också redovisas.
3.3 Resultat
Beskriv vilken nytta forskningen kan ha och för vilken gemenskap projektet är betydelsefullt.
På vilket sätt kan forskningen öppna nya perspektiv för fortsatt forskning? Har projektet möjligen samhälleliga eller kulturella betydelsedimensioner, och i så fall vilka? I detta kapitel kan du, om du vill, också resonera kring vilka resultat forskningen förväntas ge.
4. Forskningens resurser och genomförande
4.1 Presentation av dig själv
Beskriv din kompetens (utbildningsbakgrund), dina styrkor och eventuella utvecklingsbehov med tanke på ett framgångsrikt genomförande av forskningen.
4.2 Tidsplan och finansiering
Ange öppet om du planerar att bedriva forskningen vid sidan av arbete och gör tidsplanen utifrån detta. Försök att vara realistisk, både när det gäller tidsanvändning och finansiering. Då kan detta kapitel också bli användbart för dig senare i projektet. Även enkla projekt visar sig ofta kräva mer tid och fler resurser än man först räknar med.
5. Referensförteckning
I referensförteckningen ska endast de (och endast de) källor som du hänvisar till i forskningsplanen tas med.
Idealt sett bör alla centrala källor för projektet nämnas i planen. Om du ändå identifierar källor som är särskilt viktiga för projektet men som du inte hänvisar till i texten kan du efter referensförteckningen lägga till en kort lista över dessa.
Rubriken för denna lista kan vara ”Övrig litteratur”.