Utbildningsstadga

Publicerat 30.9.2025 | Updaterad 10.10.2025

1. Allmänt

1 § Tillämpningsområde

Denna utbildningsstadga tillämpas på de studier och examina som avläggs vid Konstuniversitetet samt i tillämpliga delar på specialiseringsutbildning, fristående studier, studier som anordnas som öppen universitetsundervisning och fortbildning utöver vad som stadgas i lagar och förordningar samt vad som bestäms i Konstuniversitetets instruktion (senare instruktionen). Ytterligare tillämpas utbildningsstadgan i tillämpliga delar på ungdomsutbildning och urvalsprov.

Denna utbildningsstadga är universitetets examensstadga i den mening som avses i 41 § i universitetslagen (558/2009, senare universitetslagen).

Rektorn beslutar om universitetets gemensamma riktlinjer som preciserar denna utbildningsstadga. Akademiernas dekaner och, när det gäller de gemensamma akademiska enheterna, de personer eller organ som förordnas i deras reglementen utfärdar preciserande anvisningar som gäller utbildningen vid respektive akademi eller enhet.

2 § Definitioner

I denna utbildningsstadga avses med termen

1. studerande en person som har rätt att genomföra studier vid universitetet eller som har en studierätt.
2. påbyggnadsstuderande en examensstuderande som har rätt att genomföra studier för att avlägga en påbyggnadsexamen.
3. rätt att genomföra studier rätten att avlägga en examen enligt universitetslagen och med termen

studierätt en annan rätt att studera (studierätt för fristående studier).

• utbildningsprogram: en programbaserad utbildning för vilken en akademi beviljar en lägre eller en högre högskoleexamen eller en påbyggnadsexamen. Ett utbildningsprogram består av en uppsättning studier på basis av vilka den studerande får en högskoleexamen. Utbildningsprogrammen vid Konstuniversitetet kan vara kandidatprogram, magisterprogram eller utbildningsprogram, vid vilka man kan avlägga båda grundexamina eller slutföra doktorsprogram. Ett utbildningsprogram kan indelas i inriktningsalternativ.
• undervisningsplan: en helhet som inbegriper examensstrukturen, studieperiodernas omfång, lärandemålen, kärninnehållet, det språk på vilket en examen och dess delar kan avläggas samt den skala som används vid bedömningen av kompetens på en studieperiod.
• undervisningsutbud: den undervisningshelhet som genomförs under ett läsår eller under en annan tidsperiod och som består av studieperioder och studiehelheter. Möjligheten att slutföra studieperioder och studiehelheter erbjuds under en viss tidsperiod. Med termen studieutbud i instruktionen avses undervisningsutbudet (31 § i instruktionen). Årsplaneringen av undervisningsutbudet baserar sig på undervisningsplanerna.
• studieperiod: en del av studierna som handlar om ett visst ämne, innehåll eller kompetensområde och som kan slutföras skilt. Även examensarbeten i examina är studieperioder.
• studieprestation: en studieperiod som den studerande har slutfört enligt undervisningsplanen och vars omfång definieras i studiepoäng. En studieprestation kan även avse tillgodoräknad eller på annat sätt förvärvad kompetens som undervisningsplanen förutsätter.
• studiehelhet: en sammanställning av studieperioder med två eller flera studieperioder som handlar om ett eller flera ämnesområden eller problemområden. Studiehelheterna definieras i undervisningsplanerna.

3 § Ledning av utbildning samt sakkunnig- och samarbetsorgan

Enligt universitetslagen och Konstuniversitetets instruktion är organen inom utbildningsområdet styrelsen, rektorn, prorektorerna, examensnämnden, akademierna, akademiernas direktioner och dekaner, de gemensamma akademiska enheterna och ledningsgrupperna för grundexamensutbildning samt forskning och doktorsutbildning.

Som studentkår i enlighet med 46 § i universitetslagen fungerar Konstuniversitetets studentkår.

Om styrelsens uppgifter enligt universitetslagen föreskrivs i universitetslagen (14 §, 45 a § 2 mom.). Styrelsen godkänner avtal som är viktiga eller principiella för universitetets verksamhet och avger yttranden i principiellt viktiga ärenden som gäller universitetet; godkänner avtalet med undervisnings- och kulturministeriet på universitetets vägnar och lägger fram förslag om ändringen av universitetets utbildningsansvar och beslutar om antalet studerande som ska antas till universitetet samt om avstängning av en studerande för viss tid.

Rektorn leder universitetets verksamhet och beslutar om ärenden som gäller universitetet och som inte enligt vad som föreskrivs eller bestäms ankommer på något annat organ. Rektorn ansvarar för att universitetets uppgifter utförs ekonomiskt, effektivt och framgångsrikt. (17 § och 45 a § 2 mom. i universitetslagen, 18 § i instruktionen)

Prorektorns eller prorektorernas uppgift är att som stöd för rektorn främja förverkligandet av universitetets grundläggande uppgift och de strategiska målen (19 § i instruktionen).

För behandlingen av rättelseyrkanden som gäller studieprestationer har universitetet en examensnämnd som har utsetts av rektorn (27 § 4 mom. och 82 § i universitetslagen, 23 § i instruktionen).

Vid universitetet finns ledningsgrupper för grundexamensutbildningen samt forskningen och doktorsutbildningen som rektorn utsett. Ledningsgruppernas uppgifter är att fungera som akademiska sakkunnigorgan för utbildning och forskning som ansvarar för den gemensamma utvecklingen av utbildning och forskning samt för främjandet av åtgärder i anknytning till dessa. Ledningsgrupperna godkänner verksamhetsplaner som hör till de egna verksamhetsområdena och styr de gemensamma akademiska enheternas verksamhet, stöder prorektorerna och prodekanerna i främjandet och uppföljningen av strategin samt i beslut som gäller den akademiska verksamheten och tar ställning till frågor som gäller utvecklingen av utbildningen och forskningen samt kvalitetsledningen samt till de principer som styr verksamheten. (25 § i instruktionen)

Akademierna ansvarar för utbildning, forskning och konstnärlig verksamhet inom sitt eget område under ledning av universitetets strategi, gemensamma riktlinjer och en verksamhetsplan och en budget som årligen godkänns av Konstuniversitetets styrelse. Närmare bestämmelser om akademins verksamhet finns i respektive akademis reglemente (11 § i instruktionen).

Dekanus leder akademins verksamhet och svarar för dess resultat i enlighet med strategin, de gemensamma riktlinjerna och den verksamhetsplan och budget som rektorn årligen har godkänt (28 § i instruktionen). Dekanus antar studerande, fattar beslut gällande begränsad studietid och återkallande av förlorad studierätt samt beviljar examina och behandlar rättelseärenden som gäller antagningen av studerande och studierätten. Ytterligare avgör dekanus alla de ärenden som gäller akademin och som inte enligt föreskrifter eller bestämmelser ska avgöras av något annat organ (29 § i instruktionen).

För skötseln av akademiska ärenden har universitetet akademispecifika direktioner. Akademins direktion har inom utbildningsområdet till uppgift att inom ramarna för de riktlinjer som ställts upp av Konstuniversitetets styrelse och rektor bl.a. utveckla undervisningen, forskningen och den konstnärliga verksamheten vid akademin som en helhet; godkänna akademins undervisningsplaner, godkänna akademins studieutbud samt godkänna urvalskriterierna för akademins studerande. Bestämmelser om överföring av akademins direktions uppgifter till andra akademins organ finns i akademins reglemente (31 § i instruktionen).

Öppet campus är universitetets gemensamma enhet, vars uppgift är att ansvara för den gemensamma utvecklingen av utbildningen och undervisningen samt att utveckla tjänsterna för kontinuerligt lärande i samarbete med akademierna. I reglementet för Öppet campus bestäms om dess uppgifter och beslutsfattande (12 § i instruktionen).

4 § Examina

Vid Konstuniversitetet kan följande examina avläggas (statsrådets förordning om universitetsexamina och specialiseringsutbildningar 2004/794 med ändringar):

Utbildningsområdet för konst

Kandidatexamen i bildkonst
Magisterexamen i bildkonst
Doktorsexamen i bildkonst

Musikkandidatexamen
Musikmagisterexamen
Musiklicentiatexamen
Musikdoktorsexamen

Kandidatexamen i konst
Magisterexamen i konst
Doktorsexamen i konst

Kandidatexamen i danskonst
Magisterexamen i danskonst
Licentiatexamen i danskonst
Doktorsexamen i danskonst

Kandidatexamen i teaterkonst
Magisterexamen i teaterkonst
Licentiatexamen i teaterkonst
Doktorsexamen i teaterkonst

Enligt universitetslagen är den målsatta tiden för kandidatexamen i musik, konst, danskonst och teaterkonst 3 år (180 sp). Den målsatta tiden för kandidatexamen i bildkonst är 3,5 år (210 sp). Den målsatta tiden för magisterexamen i bildkonst, konst, danskonst och teaterkonst är 2 år (120 sp) och för magisterexamen i musik 2,5 år (150 sp).

En påbyggnadsstuderande som har blivit antagen till doktorsutbildning i musik, danskonst eller teaterkonst kan, om hen vill, avlägga en licentiatexamen i musik, dans eller teaterkonst som mellanexamen.

5 § Beviljande av examina

Examina beviljas av akademins dekanus (29 § i instruktionen).

6  § Universitetets och akademiernas utbildningsansvar

Om universitetets utbildningsansvar föreskrivs genom förordning av statsrådet och undervisnings– och kulturministeriet.

Efter att ha hört akademierna beslutar universitetets styrelse om förslag till undervisnings- och kulturministeriet om ändring av universitetets utbildningsansvar.

Rektorn beslutar om fördelningen mellan akademierna av det utbildningsansvar som har fastställts genom förordning samt om att starta och lägga ned ett utbildningsprogram efter att ha hört direktionen för respektive akademi som svarar för utbildningen.

7 § Anordnande av utbildning

Universitetets akademier ansvarar för anordnandet av utbildningen, om ansvaret inte genom rektorns beslut har delegerats till en gemensam akademisk enhet eller någon annan enhet. Universitetets akademier anordnar examensutbildning.

Akademierna ska anordna undervisning och handledning så att den studerande kan avlägga sin examen som heltidsstuderande inom den målsatta tiden som föreskrivs i universitetslagen. En utbildning som leder till examen ska planeras och anordnas så att den ger färdigheterna för nästa examensnivå.

Examensundervisningen ordnas vid Konstuniversitetet inom ramarna för utbildningsprogram. Utbildningsprogrammen kan delas in i inriktningsalternativ.

Om ett utbildningsprogram eller dess inriktningsalternativ läggs ned ska den akademi eller enhet som ansvarar för utbildningen ge de studerande som har inlett sina studier i utbildningsprogrammet en möjlighet att slutföra sina studier inom rimlig tid med beaktande av universitetslagens bestämmelser om målsatt tid för avläggande av högskoleexamina. Akademin beslutar om arrangemangen under en övergångsperiod.

8 § Läsårsavgifter och stipendiesystem

Det föreskrivs om uttag av läsårsavgifter i 10 § i universitetslagen. Universitetets styrelse beslutar om nivån på läsårsavgifterna. Rektorn beslutar om stipendiesystemet i anknytning till läsårsavgifterna och riktlinjerna för det.

9 § Undervisningssamarbete

Enligt 7 a § i universitetslagen kan universitetet ordna undervisning enligt sitt utbildningsansvar självt, i samarbete med en annan högskola eller anskaffa undervisningen från en annan högskola.

Undervisningssamarbete kan bedrivas med inhemska och utländska högskolor. Om undervisningssamarbetet inklusive program som leder till en gemensam examen enas i separata avtal mellan högskolorna.

Universitetet kan ordna sin examensutbildning i samarbete med en eller flera inhemska eller utländska högskolor. I samarbetsundervisningen lyder den studerande under förvaltningsrätten som gäller för den högskola som ordnar undervisningen. I modellen för en gemensam examen får den studerande endast en examen från en högskola, i modellen för dubbelexamen får hen en examen från var och en av högskolorna.

10 § Examensstudier och andra studier vid universitetet

Vid universitetet kan man bedriva studier som examensstuderande eller bedriva fristående studier utan rätt att avlägga examen. Dessutom ordnar universitetet fortbildning, specialiseringsutbildning, öppen universitetsundervisning och Sibelius-Akademin ungdomsutbildning.

En studieprestation får endast slutföras av en studerande vars studierätt för studieperioden är i kraft.

11 § Beslut om antalet studerande

Universitetets styrelse beslutar om antalet studerande som ska antas till universitetet (14 § i universitetslagen, 16 § i instruktionen). Rektorn beslutar om fördelningen av nybörjarplatserna mellan akademierna.

2. Examensutbildning

12 § Examensstuderande

Vid universitetet kan man genomföra studier som leder till examen

• som grundexamensstuderande
• som påbyggnadssturedande.

13 § Ansökan

Man ansöker om studierätt vid universitetet på det sätt som universitetet bestämmer.

14 § Antagningsgrunder och ordnande av antagning

Rektorn beslutar om de allmänna grunderna för antagningen. Akademins direktion beslutar om de akademispecifika grunderna för antagningen av grundexamensstuderande och påbyggnadsstuderande. Akademin ansvarar för ordnandet av antagningen av studerande.

I fråga om behörighet för grundexamensstudier och påbyggnadsutbildning gäller vad som föreskrivs i universitetslagen (37 och 37 a §). Universitetet kan utfärda bestämmelser om andra behörighetskrav.

I antagningen av studerande följs på förhand bestämda och offentliggjorda antagningsgrunder som måste vara lagenliga, och antagningen av studerande ska genomföras enligt god förvaltningssed.

15 § Antagning av studerande

Akademins dekanus antar studerande för att studera vid akademin (29 § i instruktionen).

När resultaten av antagningen offentliggörs ska det meddelas hur sökanden kan få veta hur antagningsgrunderna har tillämpats på honom eller henne samt hur rättelse kan yrkas (82 § i universitetslagen).

Dekanus behandlar rättelseärenden som gäller antagningen av studerande (29 § i instruktionen).

16 § Mottagande av studieplats

I fråga om mottagande av studieplats gäller vad som föreskrivs i universitetslagen (38 §) och vad som bestäms i statsrådets förordning om gemensam ansökan till högskolorna (289/2019).

17 § Studierätt

I samband med antagningen beviljas grundexamensstuderande studierätt för studier som leder till både kandidatexamen och magisterexamen eller en av dessa.

Studerande som antas till påbyggnadsutbildning beviljas studierätt för studier som leder till doktorsexamen.

En studerande kan samtidigt ha endast en studierätt för studier som leder till examen vid Konstuniversitetet. Om en studerande tar emot en ny studierätt för studier som leder till examen vid Konstuniversitetet, förlorar hen sin tidigare studierätt vid Konstuniversitetet. Rektorn kan av särskilda skäl bevilja undantag från regeln om en studierätt.

Akademin beslutar under vilka förutsättningar en studerande som har studierätt både för studier som leder till kandidatexamen och för studier som leder till magisterexamen kan genomföra magisterstudier innan kandidatexamen är färdig.

18 § Byte av utbildningsprogram och inriktningsalternativ

Akademin beslutar om villkor och förfarande enligt vilka en examensstuderande kan byta utbildningsprogram eller dess inriktningsalternativ inom akademin, samt om villkor och förfarande enligt vilka en studerande vid en annan akademi kan flytta över till akademin för att avlägga examen. Ett nivåprov kan vara villkor för ett byte.

19 § Läsårsanmälan

Examensstuderandena ska varje år anmäla sig som närvarande eller frånvarande (39 § i universitetslagen).

Rektorn beslutar om anmälningstiden och utfärdar närmare anvisningar om anmälan.

En studerande som inte har anmält sig inom anmälningstiden förlorar sin studierätt. Om den studerande senare vill fortsätta sina studier, måste han eller hon skriftligen ansöka om förnyad studierätt hos akademin. Akademins dekanus beslutar om återställande av studierätten (29 § i instruktionen).

För återställande av studierätten kan akademin kräva att den studerande visar upp en genomförbar individuell studieplan och vid behov gör ett nivåprov.

20 § Studierätten upphör

I fråga om den målsatta studietiden för grundexamensstuderandens examen och förlängning av studietiden gäller vad som föreskrivs i 40–42 § i universitetslagen. Anhållan om förlängning av studietiden riktas till akademin. Den studerande förlorar sin studierätt när tidsfristen som nämns i 41 § i universitetslagen går ut, om han eller hon inte ansöker om eller beviljas extra tid (43 § i universitetslagen). Till ansökan om förlängning av studietiden ska bifogas en uppdaterad individuell studieplan och en redogörelse för orsakerna som ledde till dröjsmålet.

Akademins dekanus fattar beslut i frågor som gäller begränsad studietid och återkallande av förlorad studierätt samt behandlar rättelseärenden som gäller studierätten (29 § i instruktionen).

Efter att ha avlagt studierna enligt sin individuella studieplan ska den studerande lämna in en ansökan som är formulerad enligt universitetets anvisningar för att beviljas en examen.

Rätten att avlägga examen upphör när den examen för vilken rätten har beviljats, är avlagd.

21 § Att avstå från sin studierätt

En studerande kan avstå från sin studierätt genom att anmäla detta skriftligen till universitetet. Studierätten antecknas ha upphört dagen för anmälan. Den studerande kan i så fall återfå studierätten endast genom att delta i antagningen av studerande.

22 § Indragning av studierätten

Akademins dekanus kan dra in en beviljad studierätt om det framkommer att den sökande i sin ansökan har gett felaktig eller bristfällig information som kan ha påverkat resultatet av antagningen (50 § i förvaltningslagen 434/2003).

3. Annan utbildning än examensutbildning

23 § Fristående studier

Fristående studier kan genomföras

• av utbytesstuderande
• av studerande vid Öppna universitetet
• av studerande vid specialiseringsutbildning eller fortbildning
• av studerande med studierätt för kontinuerligt lärande
• av studerande antagna genom avtal om undervisningssamarbete
• av studerande med studierätt för separata pedagogiska studier för lärare
• av studerande i Sibelius-Akademins ungdomsutbildning
• med någon annan studierätt för fristående studier enligt vad akademin eller den gemensamma akademiska enheten bestämmer.

24 § Studierätt

Studierätten för fristående studier begränsar sig till den studieperiod eller den studiehelhet som studierätten har beviljats för. Studierätten beviljas för högst två år i sänder.

25 § Beviljande av studierätt

Studierätt för fristående studier beviljas av akademin eller den gemensamma akademiska enheten som ansvarar för anordnandet av utbildningen.

Akademin eller den gemensamma akademiska enheten som ansvarar för anordnandet av utbildningen beslutar om urvalsgrunderna för fristående studier och antar studerande till utbildningen. I antagningen av studerande till en studiehelhet kan ett lämplighetstest eller ett nivåprov utnyttjas.

26 § Avgiftsbelagda fristående studier

Rektorn beslutar om vilka avgifter som tas ut för fristående studier med beaktande av statsrådets förordning om avgifter som tas ut i universitetens verksamhet (1082/2009).

27 § Studierätt för kontinuerligt lärande

En studerande som vid Konstuniversitetet har avlagt en påbyggnadsexamen, högre högskoleexamen eller en sådan lägre högskoleexamen som inte berättigar att avlägga en högre högskoleexamen, har rätt att avgiftsfritt komplettera sina studier med studierätt för kontinuerligt lärande. Studierätten kan aktiveras från och med dagen för utexamineringen och den gäller under två år efter utgången av utexamineringsterminen. Den tidsbegränsade studierätten för fristående studier gäller det undervisningsutbud som Öppet campus och akademierna har särskilt bestämt för ifrågavarande studierätt.

De studerande som har utexaminerats efter 1.8.2020 omfattas av rätten för kontinuerligt lärande.

28 § Utbytesstuderande

Utbytesstuderande genomför studier inom ramarna för universitetets eller akademins avtal om studentutbyte eller ett jämförbart stipendieprogram som universitetet har godkänt.

Utbytesstuderande genomför studier i enlighet med de bestämmelser som gäller examensstudier, utan rätt att avlägga examen.

29 § Studier vid öppna universitetet

Öppen universitetsundervisning ordnas i enlighet med undervisningsplanerna vid Konstuniversitetet.

30 § Pedagogiska studier för lärare

Utbildning som ger lärarbehörighet (statsrådets förordning om behörighetsvillkoren för personal inom undervisningsväsendet 986/1998) kan ordnas antingen som fristående pedagogiska studier för lärare eller som studier som leder till magisterexamen.

31 § Sibelius-Akademins ungdomsutbildning

Sibelius-Akademins ungdomsutbildning förbereder för universitetsstudier i musik.

Sibelius-Akademin beslutar om antagningsgrunderna för ungdomsutbildningen och antar studerande. Innehållet i studierna som ingår i ungdomsutbildningen och prestationssättet fastställs i ungdomsutbildningens undervisningsplan. Akademin utfärdar preciserande anvisningar om anordnandet av ungdomsutbildningen.

32 § Fortbildning och specialiseringsutbildning

Universitetet ordnar fortbildning och specialiseringsutbildning.

Fortbildningen är yrkesutbildning som i första hand riktas till personer som har avlagt högskoleexamen och som syftar till att upprätthålla och utveckla deltagarnas yrkeskompetens.

Universitetens specialiseringsutbildningar riktas till personer som efter avlagd examen redan verkat i arbetslivet och som syftar till att främja deltagarnas yrkeskompetens och specialisering. Endast en utbildning vars grunder har enats om i samarbete mellan universiteten kan ordnas som specialiseringsutbildning.

Rektorn beslutar om avgifter som tas ut för fortbildningen och specialiseringsutbildningarna.

4. Undervisning

33 § Läsåret

Universitetets läsår börjar 1 augusti och slutar 31 juli.

Rektorn bestämmer när den undervisning som ges under läsåret börjar och slutar, om indelningen av läsåret i undervisningsperioder och om undervisningsdagar som avviker från det normala.

Akademierna och de gemensamma akademiska enheterna beslutar närmare om schemat för undervisningen.

34 § Dimensionering av studierna

Utgångspunkten för dimensionering av studier är en studiepoäng (sp) som i genomsnitt motsvarar 27 timmars arbete för den studerande för att uppnå lärandemålet. Detta omfattar också den studerandes självständiga arbete.

En studiepoäng motsvaras av en poäng i systemet European Credit Transfer and Accumulation System (ECTS).

Att avlägga en examen inom målsatt tid förutsätter i genomsnitt 60 avlagda studiepoäng under läsåret vilket motsvarar 1600 timmars arbetsmängd. Studieperioderna poängsätts enligt den arbetsmängd de kräver.

Motsvarigheten mellan de studiepoäng en studieperiod ger och den studerandes arbetsmängd ska beaktas när undervisningsplanerna och undervisningsutbudet görs upp.

35 § Undervisnings- och examensspråk

Enligt universitetslagen är universitetets undervisnings- och examensspråk finska och svenska. Konstuniversitetet svarar för att ett tillräckligt antal yrkeskunniga personer inom konstområdet med kunskaper i svenska utbildas för landets behov (11 och 12 § i universitetslagen). Akademin kan besluta att använda något annat undervisnings- och examensspråk än finska och svenska (7 § i instruktionen). Förutom på finska och svenska kan examina också erbjudas på engelska.

När undervisningsplanen godkänns fattas beslutet om examensspråket eller examensspråken i utbildningsprogrammet. Undervisningsspråket i studieperiodens kursversion meddelas i studieguiden.

Ett annat språk än finska och svenska kan användas när det är en förutsättning för att undervisningen eller en studieprestation ska kunna ordnas på ett ändamålsenligt sätt.

De studerande har rätt att använda finska och svenska både muntligen och skriftligen i samband med undervisningen och studieprestationerna om ingenting annat fastställs i undervisningsplanen eller krävs med tanke på undervisningens art.

Den studerande ska i sin examen avlägga dess väsentliga del på det examensspråk som bestämts i samband med antagningen vilket gäller även examensarbetet i examen. Dekanus beslutar om rätten att använda något annat språk än examensspråket i examensarbetet.

Den studerande har rätt att i sina studieprestationer använda det språk och få sina uppgifter som ingår i studierna på det språk som hen har blivit antagen med för att avlägga sin examen. I utbildningen kan dock ingå studieperioder som undervisas på något annat språk när avsikten med studieperioden kräver det.

Den studerande kan hos akademins dekanus ansöka om byte av examensspråket enligt de krav för språkkunskaper i antagningsgrunderna som gäller då. De studier som saknas slutförs på det nya examensspråket.

36 § Undervisningsplaner och undervisningsutbud

Universitetets examensutbildning baserar sig på undervisningsplaner som regelbundet utvärderas och utvecklas. Rektorn beslutar om de gemensamma riktlinjerna för undervisningsplanerna.

Undervisningsplanerna godkänns av direktionen för den akademi som ansvarar för utbildningen och i fråga om den gemensamma akademiska enheten av det organ som har förordnats i dess reglemente.

Undervisningsplanerna för de utbildningsprogram som ordnas i samarbete mellan akademierna godkänns av direktionerna för de akademier som ordnar utbildningen.

En undervisningsplan beskriver den kompetens som den studerande har uppnått sedan hen har slutfört studierna. Av undervisningsplanen ska framgå examensstrukturen, studieperiodernas omfång i studiepoäng, lärandemålen för examen och dess delar, kärninnehållet, det språk på vilket examen och dess delar kan avläggas och de bedömningsskalor som används vid bedömningen av kompetens på studieperioder. Undervisningsplanen görs upp för utbildningsprogram, studiehelheter och enstaka studieperioder.

Akademins direktion beslutar om övergångsbestämmelser som gäller för undervisningsplaner och bestämmelser som gäller för föråldrade studieperioder och antalet prestationstillfällen för studieperioder.

Undervisningsutbudet under ett läsår baserar sig på undervisningsplaner. Undervisningsutbudet ska göras upp så att de studerande kan studera effektivt och ändamålsenligt och slutföra sina studier inom den målsatta tid som nämns i 40 § i universitetslagen.

Om det organ som beslutar om undervisningsutbudet vid akademin eller den gemensamma enheten bestäms närmare i deras reglementen.

Undervisningsutbudet beskriver examineringssätten på studieperiodernas kursversioner och ansvarspersoner. I beskrivningen av en studieperiod meddelas undervisnings- och examineringsspråken och bedömningsgrunderna för studieperioden.

37 § Individuella studiearrangemang

Tillgänglighet och individuella verksamhetsvillkor för studerande som har nedsatt funktionsförmåga och inlärningssvårigheter ska beaktas i examineringssätten och längden av bedömningstillfället. De studerande får sådana rimliga arrangemang som främjar tillgänglighet och som anses vara nödvändiga med tanke på den studerandes skada, sjukdom eller inlärningssvårighet.

Det finns separata anvisningar om individuella studiearrangemang.

38 § Kvalitetssäkring av utbildningen och utveckling av undervisningen

Universitetet har ett kvalitetssystem som avser helheten av den planmässiga och systematiskt dokumenterade utvecklingen av universitetets verksamhet. Kvalitetssystemet synliggör förfaranden och ansvarsförhållanden i kvalitetsarbetet. Rektorn ansvarar för kvalitetssystemet.

Utvärderingar och respons samlas systematiskt in om utbildning och undervisning och insamlad data utnyttjas i utvecklingen av utbildning och undervisning samt i kvalitetsarbetet. Ytterligare utnyttjas statistiska uppgifter och respons från intressenter.

Ledningsgrupperna för grundexamensutbildning, forskning och doktorsutbildning svarar för den gemensamma utvecklingen av utbildning och forskning inom sitt ansvarsområde samt för främjandet av åtgärder i anknytning till dessa.

Akademierna och de gemensamma akademiska enheterna följer upp undervisningens resultat och utvecklar dess kvalitet. Akademierna ansvarar för utbildningen och examina de beviljar. Enheterna som anordnar utbildning svarar var och en för kvaliteten i sin utbildning och undervisning.

Läraren ansvarar för kvaliteten i sin undervisning och bedömningen av studerandenas kompetens. Den studerande svarar för sin inlärning och för att studierna fortskrider.

39 § Offentlighet

Undervisningen vid universitetet är offentlig (6 § i universitetslagen).

Allmänhetens möjligheter att följa undervisningen kan begränsas av motiverade skäl som anknyter till hur undervisningen är genomförd.

5. Studier

40 § Genomförande av studier

Examensstuderande har rätt att genomföra studier som hör till examen.

I examen kan också ingå studiehelheter eller fritt valbara studier från andra akademier eller andra högskolor.

En examensstuderandes rätt att genomföra studier kan begränsas med beaktande av omfattningen av examen och studier som krävs för examen i undervisningsplanen samt av den målsatta tiden för att avlägga examen.

Det ska reserveras tillräckligt med möjligheter för den studerande att slutföra studieprestationer inom den målsatta tiden för examen.

41 § Den individuella studieplanen

Den studerande har rätt att få handledning för att planera och genomföra sina studier i alla skeden av studierna. Akademierna följer upp hur examensstuderandes studier framskrider i olika skeden av studierna bl.a. i samband med uppdateringen av den individuella studieplanen.

En grundexamensstuderande genomför sina studier vid universitetet enligt en individuell studieplan. Den studerande ska göra upp en individuell studieplan enligt undervisningsplanen skilt för varje examen så att den motsvarar omfattningen av examen. Avsikten med studieplanen är att hjälpa den studerande att planera sin studieväg och sina lärandemål samt att följa upp hur studierna framskrider. Den studerande ska uppdatera sin individuella studieplan minst varje år.

Akademierna ger anvisningar om hur den individuella studieplanen görs upp, samt om dess innehåll och godkännande. Påbyggnadsstuderande bedriver sina studier enligt en godkänd påbyggnadsstudieplan.

42 § Anmälan till och deltagande i undervisning

Anmälan till undervisningen görs i enlighet med akademins eller den gemensamma akademiska enhetens anvisningar. En studerande som har anmält sig till undervisningen men som på grund av förhinder inte kan delta i den ska ta tillbaka sin anmälan.

Om alla anmälda inte kan antas till undervisningsgruppen, väljs studerande till gruppen på lika villkor. Företräde ges de studerande för vilka studieperioden är obligatorisk enligt studierätten och undervisningsplanen i anknytning till den. Enheter som ger undervisning kan utfärda närmare anvisningar om grunderna för antagningen till grupper och för anmälningsförfarandet.

6. Studieprestationer och intyg

43 § Examensarbeten

Akademin utfärdar anvisningar om examensarbetena. I akademins reglemente bestäms om det organ som beslutar om bedömningen av examensarbetena.

44 § Mognadsprov

Den studerande bevisar sin förtrogenhet med området för examensarbetet och sina kunskaper i finska eller svenska i sitt mognadsprov. Mognadsprovet genomförs på det bildningsspråk som avses i lagstiftningen, som är finska eller svenska.

När den studerande har fått sin utbildning på första eller andra stadiet på ett annat språk än finska eller svenska, bevisar hen endast förtrogenhet med området för examensarbetet i sitt mognadsprov. Den studerande bevisar endast förtrogenhet med området för examensarbetet också då hen har skrivit mognadsprovet på samma språk för en lägre högskoleexamen, och mognadsprovet har då granskats för språkkunskaperna och förtrogenhet med området. Språket i mognadsprovet för en studerande som har fått sin skolbildning på ett annat språk än finska eller svenska är principiellt detsamma som examensarbetets språk.

Dekanus beslutar om rätten att i mognadsprovet använda ett annat språk än i examensarbetet. Närmare anvisningar om mognadsproven finns i undervisningsplanerna.

45 § Språkkunskapskraven i examina

En studerande ska i de studier som ingår i en lägre eller högre högskoleexamen eller på annat sätt visa sig ha förvärvat

• sådana kunskaper i finska och svenska som enligt lagen om de språkkunskaper som krävs av offentligt anställda krävs av statsanställda vid tvåspråkiga myndigheter och som är nödvändiga med tanke på det egna området; samt
• sådana kunskaper i minst ett främmande språk som gör det möjligt att följa utvecklingen inom det egna området och vara verksam i en internationell omgivning.

Detta gäller inte en studerande som har fått sin skolutbildning på första och andra stadiet på något annat språk än finska eller svenska, inte heller en studerande som har fått sin skolutbildning utomlands. Akademin beslutar om de språkkunskaper som krävs av en sådan studerande.

Av särskilda skäl kan akademins dekanus helt eller delvis befria en studerande från ovanstående krav på språkkunskaper.

46 § Bedömningen av studieprestationer

Med en studieprestation avses en studieperiod enligt undervisningsplanen vars omfattning bestäms i studiepoäng. En studieprestation avser även en tillgodoräknad kompetens eller på annat sätt förvärvad kompetens som undervisningsplanen förutsätter. Studieprestationer eller deras delar ska slutföras och lämnas in inom den utsatta tiden.

Studieprestationerna bedöms på det sätt som bestäms i undervisningsplanen och i beskrivningen för studieperiodens kursversion. Bedömningen av studieprestationer baserar sig på fastställda lärandemål och bedömningsgrunder.

Vid bedömningen av studieprestationer används en numerisk skala från noll till fem i hela tal eller en verbal bedömning godkänd eller underkänd i enlighet med bestämmelserna i undervisningsplanen. Vid bedömningen av examensarbeten kan verbala skalor godkänd eller underkänd eller med beröm godkänd, godkänd, underkänd användas. Akademin beslutar om bedömningsskalan för sina examensarbeten.

Vid bedömningen av kunskaperna i det andra inhemska språket används skalan underkänd, nöjaktig eller god (statsrådets förordning om bedömning av kunskaper i finska och svenska inom statsförvaltningen 481/2003).

Om samma studieperiod har slutförts flera gånger, gäller det högsta vitsordet.

Bedömningsgrunderna för studieprestationer är offentliga. En studerande har rätt att inom skälig tid få veta hur bedömningsgrunderna har tillämpats på hans eller hennes studieprestation. Den studerande ska ges tillfälle att ta del av en skriftlig eller på annat sätt bevarad studieprestation när den har bedömts och få en kvalitativ respons på den av examinatorn när hen ber om den. Informationen ges på begäran skriftligen. (44 § i universitetslagen)

När det gäller bedömning av studieprestationer i akademiernas kollegiala organ kan endast sådana medlemmar delta som har avlagt en examen på samma nivå eller suppleanter som har en studieprestation på samma nivå eller som har anställts som professorer. Undantag från det ovan nämnda kravet kan dock göras genom beslut av dekanus, om det i akademiska organ som behandlar bedömningen av studieprestationen inte finns tillräckligt med medlemmar som har rätt att fatta beslut. (34 § i instruktionen)

47 § Offentliggörande av studieprestationernas resultat

Vid behandlingen av studieresultat följs dataskyddslagstiftningen och offentlighetslagen.

Studieprestationernas resultat med undantag av examensarbeten registreras i studieregistret senast inom fyra veckor efter att studieprestationen har genomförts. Om det av giltig orsak inte är möjligt att offentliggöra resultatet inom tidsfristen, ska den nya tidpunkten för offentliggörandet meddelas inom tidsfristen.

48 § Identifiering och erkännande av tidigare förvärvad kompetens

En studerande kan ansöka om tillgodoräknande av sina studier vid en annan inhemsk eller utländsk högskola samt ersättande av de studier som hör till examen med övriga studier på samma nivå eller på annat sätt bevisad kompetens. De tidigare studierna eller på annat sätt förvärvad kompetens beaktas när den studerande gör upp sin individuella studieplan. Studier som har genomförts på annat håll och på annat sätt förvärvad kompetens ska motsvara de lärandemål som har ställts upp för examen och dess delar i undervisningsplanen.

Rektorn beslutar om riktlinjerna för identifiering och erkännande av tidigare förvärvad kompetens. Akademierna utfärdar närmare anvisningar enligt de gemensamma riktlinjerna och ger anvisningar för ansökan av tillgodoräknande till de studerande.

49 § Registrering av studieprestationer

Studieprestationerna registreras i studieregistret. Den studerande har rätt att få ett studieutdrag över de studier som hen har genomfört.

Som tidpunkt för prestationen antecknas datumet för förhör, inlämningsdatumet av ett skriftligt arbete eller datumet när en annan prestation slutar. Prestationsdatum för examensarbeten är datumet för beslut om godkännande. Som tidpunkt för prestationen i fråga om en helhet som består av delprestationer antecknas datumet för den sista delprestationen.

50 § När studieprestationer föråldras

Studieprestationerna är giltiga i högst tio år för att inkluderas i en examen. Akademierna kan besluta om en kortare giltighetstid. De föråldrade studierna ska genomföras på nytt eller uppdateras för att de ska kunna ingå i studiehelheter eller i en examen. Akademierna beslutar om uppdateringsförfarande för föråldrade studier.

51 § Fusk i studierna

De studerande ska följa god konstnärlig och vetenskaplig praxis i sina studier. Universitetet utfärdar närmare anvisningar om förfarandet för fusk i studierna samt om god konstnärlig och vetenskaplig praxis.

En studieprestation underkänns om den studerande konstateras ha gjort sig skyldig till plagiering, en förseelse mot forskningsverksamhet eller annat fusk när hen genomfört prestationen. Examinatorn eller examinatorerna beslutar om underkännande sedan de har hört den studerande. Prestationen kan underkännas även när fusket upptäcks först efter förhörstillfället.

För att upptäcka fusk förutsätter universitetet att examensarbetena för magister-, licentiat- och doktorsexamen genomgår en ursprungsgranskning genom ett plagiatidentifieringssystem. Systemet kan även användas i samband med övriga studier enligt den praxis som enats om i de etiska principerna eller undervisningsplanen.

Den studerande ansvarar för ursprungligheten i sitt examensarbete.

52 § Förvaring av studieprestationerna

Skriftliga studieprestationer och studieprestationer som har sparats på något annat sätt förvaras i enlighet med den informationshanteringsplan som gäller för tillfället.

53 § Examensbevis

Rektorn utfärdar anvisningar om examensbevisen och intygen över specialiseringsutbildningarna. Akademins dekanus utfärdar bevis över de examina som avläggs vid akademin. Akademierna och de gemensamma akademiska enheterna utfärdar intyg över de fristående studier som de anordnar.

7. Principer som gäller studiemiljön

54 § Verksamhetsprinciper

Universitetet följer i all sin verksamhet universitetets etiska principer, god förvaltningssed och universitetets värderingar samt regler, verksamhetsprinciper och anvisningar som gäller för tillfället.

55 § Rätt till trygg studiemiljö

De studerande och personalen har rätt till en trygg, likvärdig och jämställd studie- och arbetsmiljö. Vid universitetet ska god ordning iakttas och man får inte äventyra andras säkerhet eller hälsa.

I fråga om disciplinära åtgärder mot en studerande gäller vad som föreskrivs i universitetslagen (45–45 a §). Disciplinära åtgärder enligt universitetslagen är en skriftlig varning eller avstängning från universitetet för viss tid, högst ett år. För att skydda arbetsro kan en studerande bli tillsagd att avlägsna sig från en tillställning som universitetet arrangerar eller från det rum där undervisning ges eller hen kan förvägras rätt att delta i undervisningen för högst tre arbetsdagar.

Universitetet kan med stöd i 41 § i universitetslagen utfärda en ordningsstadga och andra ordningsbestämmelser som främjar den interna ordningen, ostörda studier samt tryggheten och trivseln i universitetssamfundet. Dessutom kan regler utfärdas om hur universitetets egendom får hanteras samt om hur man får vistas och röra sig i universitetets lokaler och på dess område.

8. Sökande av ändring i beslut som gäller den studerande

56 § Rätt att söka rättelse och ändring

En studerande har rätt att söka rättelse eller ändring i beslut som gäller honom eller henne i de fall det är fråga om utövande av offentlig makt enligt vad som föreskrivs i 82 §, 83 a § och 84 § i universitetslagen.

Rättelse kan enligt 82 § i universitetslagen sökas i beslut som gäller antagningen av studerande, förlusten av studierätten, bedömningen av studieprestationer samt examensarbeten och färdighetsprov samt tillgodoräknande. Ändring får inte sökas i beslut där rättelse får sökas enligt 82 § i universitetslagen genom besvär hos förvaltningsdomstolen innan rättelseförfarandet har avslutats.

Beslut som gäller antagning till studerande, beviljande av examen, fortsatt studierätt (42 § i universitetslagen, dvs. beviljande av extra tid), förlust av studierätten (43 § i universitetslagen), befrielse från språkkunskapskraven enligt 6 § i förordningen om universitetsexamina och disciplinära åtgärder kan överklagas.

57 § Förfarande vid sökande av rättelse och ändring

Rättelse av ett beslut söks hos universitetet och ändring i ett beslut söks genom besvär hos Helsingfors förvaltningsdomstol på det sätt som föreskrivs i 82–84 § i universitetslagen.

Universitetet utfärdar närmare anvisningar om rättelseförfarandet och de regler som gäller vid sökande av ändring.

Ett beslut som gäller rättelse ges skriftligen.

58 § Anvisning om hur man söker rättelse och ändring

Den som fattar beslut ska till beslut som omfattas av rättelseförfarande bifoga en rättelseanvisning och till beslut som omfattas av ändringsförfarande bifoga en besvärsanvisning. Rättelseanvisningen ska också publiceras i samband med antagnings— och studieprestationsresultaten.

Ikraftträdande

Denna utbildningsstadga träder i kraft den 1 augusti 2022.

Med denna utbildningsstadga upphävs utbildningsstadgan med ändringarna godkänd av styrelsen 13.5.2013.