Konstuniversitetets instruktion

Publicerat 19.9.2025 | Updaterad 19.9.2025

1. Allmänna bestämmelser

1§ Konstuniversitetet

Konstuniversitetet är ett offentligrättsligt universitet enligt universitetslagen (558/2009) som inlett sin verksamhet 1.1.2013.

2§ Universitets hemort

Universitetets hemort är Helsingfors. Universitetet kan också ha verksamhet på andra orter.

3§ Författningsgrund

Utöver vad som föreskrivs i universitetslagen och i annan lagstiftning iakttas i Konstuniversitetets verksamhet och organisering av förvaltningen bestämmelserna i denna instruktion och de övriga regler som styrelsen godkänt. (14 §, 28 § i universitetslagen)

Vid Konstuniversitetet gäller följande andra regler som styrelsen godkänt:

Utbildningsstadga
Valstadga
Ekonomistadga
Personalstadga.

Styrelsen kan godkänna att även andra regler samt andra verksamhetsprinciper och bestämmelser om universitetets allmänna organisering som anknyter till förvaltningen av universitetets verksamhet och förfaringssätt, ska följas vid universitetet. (Universitetslagen 14§)

4§ Övriga av styrelsen godkända verksamhetsprinciper

Vid Konstuniversitetet gäller de av styrelsen godkända:

Etiska principer
Personalpolicyn

5§ Reglementen och övriga av rektorn godkända stadgar

Vid universitetet finns en instruktion och andra av styrelsen godkända reglementen på lägre nivå än reglerna. Rektorn beslutar om godkännande av dessa reglementen. Vid Konstuniversitetet gäller av rektorn godkända reglementen för de olika akademierna. (13.6.2024)

Vid universitetet finns dessutom anvisningar för enheternas interna förvaltning och praktiska verksamhet. Rektorn eller någon annan instans som rektorn utsett beslutar om godkännande av dessa anvisningar.

6 § Universitetssamfundet

Till universitetssamfundet hör universitetets undervisnings- och forskningspersonal, övriga personal och studerande (Universitetslagen 4§).

Till universitetets personal hör de som står i arbetsavtalsförhållande till universitetet (32§ i universitetslagen).

Bestämmelser om personalens rösträtt och rätt att ställa upp som kandidat vid val av universitetets kollegiala organ finns i universitetets valstadga.

Bestämmelser om frågor som gäller studier, undervisning och de studerandes rättsskydd finns i utbildningsinstruktionen.

7§ Universitetets språk

Konstuniversitetets undervisnings- och examensspråk är finska, svenska och engelska. Konstuniversitetet ansvarar för att ett tillräckligt antal experter inom konstbranschen som behärskar svenska utbildas för landets behov. (11§ och 12§ i universitetslagen)

Universitetets förvaltningsspråk är finska. (Universitetslagen 35§)

Universitetet främjar också andra än finskspråkiga personers möjligheter att delta i universitetets utveckling och beslutsfattande. Organen kan också besluta att vid sidan av det finska språket använda ett annat språk som mötesspråk när det är ändamålsenligt.

2. Konstuniversitetets grundläggande uppgift och verksamhetsprinciper

8§ Universitetets uppgifter

Konstuniversitetet är ett självständigt, sektorsövergripande konst- och vetenskapssamfund vars uppgift är att ge den högsta konstutbildningen och främja konst, forskning samt konstnärlig och vetenskaplig bildning.

Konstuniversitetets nationella specialuppgift är att stärka konstens betydelse, ställning och autonomi samt betydelse i samhället och i Finlands konst- och kulturliv.

I sina uppgifter utnyttjar universitetet samarbete som överskrider konst- och vetenskapsområdena, främjar kontinuerligt lärande och samverkar med samhället och konstfältet. Dessutom främjar universitetet den konstnärliga verksamhetens och forskningsresultatens samhälleliga genomslagskraft samt konstens och vetenskapens frihet.

9§ Verksamhetsprinciper

Universitetet följer i all sin verksamhet de etiska principerna för universitetsverksamheten, god förvaltningssed och universitetets värderingar.

Universitetet tryggar i sin verksamhet den akademiska självstyrelse som är en förutsättning för undervisningens, studiernas, forskningens och konstens frihet. (6§ och 32§ 3 mom. i universitetslagen)

I universitetets beslutsfattande beaktas universitetets helhetsintresse och alla enheter, personalgrupper och studerande.

3. Universitetets struktur

10§ Universitetets struktur

Universitetet består av akademier, gemensamma akademiska enheter och universitetets gemensamma tjänster.

Vid universitetet kan också finnas andra enheter än de som avses i 1 mom. Universiteten kan tillsammans med andra universitet ha universitetscenter eller andra gemensamma enheter samt gemensamma enheter tillsammans med yrkeshögskolor, forskningsinstitut eller andra offentliga eller privata sammanslutningar eller stiftelser. (27§ 3 mom. i universitetslagen)

11§ Akademierna

Vid universitetet finns tre akademier som enligt 27§ i universitetslagen är enheter som kan jämställas med fakulteter:

Konstuniversitetets Bildkonstakademi
Konstuniversitetets Sibelius-Akademi
Konstuniversitetets Teaterhögskola

Akademierna ansvarar för utbildning, forskning och konstnärlig verksamhet inom sitt eget område under ledning av universitetets strategi, gemensamma riktlinjer och en verksamhetsplan och en budget som årligen godkänns av Konstuniversitetets styrelse.

Akademierna är jämlika till sitt utbildningsinnehåll och kulturella värde.

Akademifördelningen eller akademins namn kan ändras med samtycke av akademin i frågas direktion.

Närmare bestämmelser om akademins verksamhet finns i respektive akademis reglemente.

12 § Gemensamma akademiska enheter

Vid universitetet kan finnas andra gemensamma akademiska enheter för undervisning och inlärning eller forskning, om vilkas grundande styrelsen beslutar.

Vid universitetet finns följande gemensamma akademiska enheter för undervisning, inlärning och forskning:

Öppet campus
Konstuniversitetets forskningsinstitut (15.12.2022)

Verksamhetsområdena på det Öppna campuset är kontinuerligt lärande, gemensam undervisning och samhällsengagemang, som utvecklas både självständigt och tillsammans med Konstuniversitetets akademier och forskningsinstitut. (13.6.2024)

Konstuniversitetets forskningsinstitut är en gemensam enhet inom universitetet vars uppgift är att utveckla universitetets forskning samt främja tvärvetenskapliga och interkonstnärliga forskningsprojekt och ansöka om strategisk forskningsfinansiering i samarbete med prorektorn för forskning, akademiernas prodekaner och ledarna för doktorandutbildningarna. (15.12.2022)

13§ Gemensamma tjänster

Syftet med universitetets gemensamma tjänster är att producera tjänster som stöder universitetets verksamhet och mål.

Rektorn beslutar om strukturen för de gemensamma tjänsterna och om rapporterings- och ansvarsförhållanden.

4. Universitetsorganen

14§ Universitetsorganen

Universitetets organ är styrelsen, rektor, en eller flera prorektorer samt universitetskollegiet (13 § i universitetslagen). Dessutom har universitetet en examensnämnd och en valbestyrelse. (27§ 4 mom. och 13§ i universitetslagen)

Ett kollegialt organ kan fastställa en arbetsordning som styr dess verksamhet.

Universitetet kan också ha andra organ enligt vad som bestäms i instruktionen (13§ i universitetslagen).

15§ Styrelsen

Styrelsen är universitetets högsta beslutande organ med 7 eller 9–14 medlemmar. Beslut om antalet medlemmar fattas av universitetskollegiet. (Universitetslagen 15§)

Följande grupper inom universitetssamfundet ska vara representerade i styrelsen:

1. universitetets professorer
2. övrig undervisnings- och forskningspersonal samt övrig personal
3. studerande.

För varje grupp som avses i 2 mom. kan högst hälften av det sammanlagda antalet medlemmar som väljs ur dessa grupper vara medlemmar. Universitetskollegiet beslutar

om antalet personer som hör till olika grupper. (Universitetslagen 15§)

Minst 40 procent av styrelsemedlemmarna ska vara andra än de som avses i 2 mom. (15§ i universitetslagen) De ska på ett mångsidigt sätt representera sakkunskapen inom samhällslivet och de vetenskaper eller den konst som hör till universitetets verksamhetsområde. (Universitetslagen 15§)

Universitetets professorer och undervisnings- och forskningspersonal samt den övriga personalen väljer sina representanter inom sig genom val. (15 § i universitetslagen) I valet iakttas universitetets valstadga.

Studentkåren väljer studeranderepresentanterna.

Valet ur universitetssamfundets grupper fastställs av universitetskollegiet. De styrelsemedlemmar som inte representerar universitetssamfundet väljs av universitetskollegiet. (Universitetslagen 22§)

Styrelsen utser en av de medlemmar som inte representerar universitetssamfundet till ordförande och en till vice ordförande (15§ i universitetslagen)

Styrelsens ordförande kan som sakkunniga till mötet kalla prorektorer eller dekaner eller andra personer som är ändamålsenliga med tanke på behandlingen av ärendet.

16§ Styrelsens uppgifter

Styrelsen ska genom att agera omsorgsfullt främja universitetets intressen. (Universitetslagen 20§)

Styrelsen fattar sina beslut på föredragning, för vilket rektorn svarar på det sätt som bestäms i universitetslagen. (Universitetslagen 17§)

Enligt 14§ i universitetslagen ska styrelsen:

1. besluta om de centrala målen, strategin och principerna för styrningen av universitetets verksamhet och ekonomi;
2. besluta om universitetets verksamhets- och ekonomiplan samt budget och upprätta bokslut;
3. svara för skötseln och användningen av universitetets tillgångar, om inte styrelsen har delegerat behörigheten till rektor;
4. sörja för ordnandet av tillsynen över bokföringen och finansförvaltningen;
5. godkänna avtal som är viktiga eller principiella med tanke på universitetets verksamhet och avge utlåtanden i principiellt viktiga frågor som gäller universitetet;
6. godkänna ett avtal enligt 48§ i universitetslagen med undervisnings- och kulturministeriet på universitetets vägnar;
7. välja rektor eller rektorer och besluta om deras arbetsfördelning samt avskeda rektor, om det med beaktande av uppgiftens art finns ett godtagbart och motiverat skäl;
8. godkänna instruktioner och andra motsvarande bestämmelser om allmän organisering samt besluta om universitetets verksamhetsstruktur;
9. lägga fram förslag till undervisnings- och kulturministeriet om ändring av universitetets utbildningsansvar;
10. besluta om antalet studerande som ska antas till universitetet samt att
11. anställa ledande personal som är direkt underställd rektor, om den inte har överfört uppgiften på något annat organ vid universitetet.
12. Styrelsens uppgift enligt universitetslagen är också att besluta om avstängning av en studerande för viss tid (45a§ 2 mom. i universitetslagen).

Konstuniversitetets styrelse har dessutom till uppgift att:

13. välja en eller flera prorektorer samt besluta om prorektorns ansvarsområden och om avskedande av prorektorn på rektorns förslag;
14. välja och avskeda en dekanus vid akademin på framställning av rektorn;
15. besluta om tilldelning av universitetets gemensamma hedersdoktorsgrad;
16. besluta om ledigförklarande av rektorsuppgiften och utse en arbetsgrupp som bereder tillsättandet av rektorsuppgiften.
17. besluta om villkoren för rektorns anställningsförhållande:
18. godkänna universitetets årliga budget;
19. välja och avskeda ledande personal som är direkt underställd rektorn samt att
20. besluta om väckande av skadeståndstalan mot en medlem av universitetets kollegiala förvaltningsorgan eller en anställd vid universitetet.

Styrelsen företräder universitetet i ärenden som enligt universitetslagen hör till dess behörighet. (19§ i universitetslagen)

Styrelsen kan till stöd för sin verksamhet utnämna utskott samt andra rådgivande och tillfälliga organ som rapporterar direkt till styrelsen.

Styrelsen fastställer en arbetsordning som styr dess verksamhet.

Styrelsen träffar universitetskollegiet minst två gånger om året.

17§ Rektor

Styrelsen väljer rektor för en period på högst fem år. (Universitetslagen 18§)

Av den som väljs till rektor krävs att hen har den förmåga och yrkesskicklighet som behövs för att sköta rektors uppgifter och i praktiken påvisad god ledarskapsförmåga.

Av den som väljs till rektor för Konstuniversitetet krävs inte doktorsexamen. (Universitetslagen 18§)

Om en anställd vid Konstuniversitetet väljs till rektor, är hen befriad från att sköta tjänsten under sin rektorsperiod.

18§ Rektors uppgifter

Rektorn ska genom att agera omsorgsfullt främja universitetets intressen. (Universitetslagen 20§)

Enligt 17 § i universitetslagen ska rektorn:

1. leda universitetets verksamhet och besluta om sådana ärenden som gäller universitetet och som inte enligt vad som föreskrivs eller bestäms ankommer på något annat organ;
2. svara för att universitetets uppgifter sköts ekonomiskt, effektivt och resultatrikt;
3. svara för att universitetets bokföring är lagenlig och medelsförvaltningen ordnad på ett tillförlitligt sätt;
4. svara för beredningen och föredragningen av de ärenden som behandlas i styrelsen;
5. svara för verkställigheten av styrelsens beslut, om inte något annat bestäms i instruktionen;
6. besluta om anställning och uppsägning av personal.

Till rektors uppgifter hör dessutom att:

7. göra en framställning till styrelsen om dekanus som fungerar som direktör för en akademi efter att ha hört ifrågavarande akademis direktion i ärendet;
8. utnämna professorerna vid akademin på framställning av dekanus vid akademin;
9. utnämna universitetets gemensamma professorer på framställning av prorektorn;
10. fastställa reglementen för akademierna och akademidirektionernas sammansättning;
11. besluta om att tilldela en studerande en varning (45 § 2 mom. i universitetslagen)
12. fastställa studentkårens medlemsavgift och studentkårens stadgar;
13. utnämna och avskeda en vice dekan vid akademin på framställning av dekanen vid akademin;
14. utnämna representanter till delegationen för svenskspråkig högskoleundervisning enligt 92 § i universitetslagen;
15. bevilja den som är anställd vid universitetet rätt att använda titeln professor samt docent;
16. underteckna undervisnings- och kulturministeriets och Konstuniversitetets avtal tillsammans med styrelsens ordförande;
17. besluta om prorektorernas uppgifter;
18. besluta om ordnandet av promotion;
19. rapportera till styrelsen om hur universitetets strategi och mål har uppnåtts;
20. besluta om tillsättande av universitetets gemensamma kommittéer, ledningsgrupper eller beredningsgrupper. Dessa kommittéer, ledningsgrupper eller andra planerings- eller beredningsgrupper är inte sådana universitetsorgan som nämns i 14 § 1 mom. i instruktionen.

Rektorn representerar universitetet i ett ärende som enligt 17§ i universitetslagen hör till hans uppgifter. Rektorn beslutar vem som, utöver vad som nämns i universitetslagen, har rätt att teckna universitetets firma.

Rektorn får vidta vittsyftande åtgärder med beaktande av universitetets uppgifter endast om styrelsen har befullmäktigat hen härtill eller om styrelsens beslut inte kan inväntas utan att universitetets verksamhet orsakas väsentlig olägenhet. I sistnämnda fall ska styrelsen så snart som möjligt underrättas om åtgärderna. (Universitetslagen 17§)

Rektorn kan överföra anställning av personal eller något annat ärende som hör till rektors behörighet för att avgöras av något annat organ eller någon annan anställd vid universitetet. (Universitetslagen 17§)

Rektorn har rätt att närvara och yttra sig vid universitetets alla organs sammanträden. (Universitetslagen 17§)

Till stöd för ledningen utser rektorn en ledningsgrupp som bildas av universitetets högsta ledning.

19§ Prorektor

Universitetet kan ha en eller flera prorektorer som är underställda rektor. (17§ 5 mom. i universitetslagen)

Prorektorns eller prorektorernas uppgift är att som stöd för rektorn främja förverkligandet av universitetets grundläggande uppgift och de strategiska målen.

Om en anställd vid Konstuniversitetet väljs till prorektor, är hen befriad från att sköta tjänsten under sin prorektorsperiod.

När rektorn är förhindrad eller jävig sköts hens uppgifter av prorektorn eller prorektorerna enligt vad rektorn har bestämt när hen beslutat om prorektorernas uppgifter.

20§ Universitetskollegiet

I universitetskollegiet ska finnas representanter för följande grupper inom universitetssamfundet:

Universitetets professorer
Övrig undervisnings- och forskningspersonal samt övrig personal
Studerande (22§ och 15§ i universitetslagen)

Konstuniversitetets universitetskollegium består av 18 medlemmar med personliga suppleanter. Av medlemmarna och suppleanterna representerar 6 universitetets professorer, 6 den övriga undervisnings- och forskningspersonalen samt den övriga personalen och 6 studerande.

Gruppen universitetets professorer har i universitetskollegiet 1–3 medlemmar från varje akademi som nämns i 11§ i instruktionen.

Gruppen övrig undervisnings- och forskningspersonal samt övrig personal har i universitetskollegiet minst en medlem från varje akademi som nämns i instruktionens 11§ samt minst en medlem från den del av personalen som inte hör till de akademier som nämns i instruktionens 11§.

Universitetets professorer och undervisnings- och forskningspersonal samt den övriga personalen väljer sina representanter inom sig genom val. Vid valet iakttas universitetets valstadga. Studentkåren väljer studeranderepresentanterna.

Universitetskollegiets mandatperiod är fyra (4) kalenderår, dock så att mandatperioden för universitetskollegiets studerandemedlemmar är två kalenderår.

Universitetskollegiets konstituerande möte sammankallas av den till tjänsteåren äldsta företrädaren för professorskåren (ordinarie medlem) inom 2 månader från det att universitetskollegiet valdes. Sammankallaren leder ordet vid det konstituerande mötet.

Universitetskollegiet väljer inom sig en ordförande och en vice ordförande. (Universitetslagen 22§). Ordföranden och vice ordföranden ska vara ordinarie medlemmar.

21§ Universitetskollegiets uppgifter

Enligt 22§ i universitetslagen har universitetskollegiet till uppgift att:

1. besluta om antalet styrelsemedlemmar samt om längden på styrelsens och dess medlemmars mandattider med beaktande av att mandattiden dock inte får överskrida fem år (16§ i universitetslagen);
2. välja de medlemmar som avses i 15§ 4 mom. i universitetslagen till universitetets styrelse;
3. fastställa de i 15§ 2 mom. i universitetslagen avsedda gruppernas inom universitetssamfundet val till styrelsemedlemmar;
4. på framställning av styrelsen befria en styrelseledamot från hens uppdrag (16§ 3 mom. i universitetslagen);
5. välja universitetets revisorer;
6. fastställa universitetets bokslut och verksamhetsberättelse samt besluta om beviljande av ansvarsfrihet för styrelsemedlemmarna och rektorn.

Enligt 22§ och 65§ i universitetslagen har universitetskollegiet till uppgift att:

7. besluta om väckande av skadeståndstalan mot en styrelseledamot och rektor, förutsatt att universitetskollegiet inte beviljar styrelseledamoten eller rektorn ansvarsfrihet med anledning av universitetets bokslut. Om universitetskollegiet beslutar att väcka skadeståndstalan mot en styrelseledamot, kan det samtidigt besluta att styrelseledamoten ska befrias från sitt uppdrag.
8. besluta om väckande av skadeståndstalan mot revisorn.

Utöver dessa har universitetskollegiet till uppgift att:

9. besluta om styrelsemedlemmarnas arvoden samt att
10. uttala sig om ändringar i instruktionen som påverkar universitetets struktur, uppgifter eller eventuella behörighetsförhållanden. (38§ 2 mom. i instruktionen)

22§ Valbestyrelsen

Den valbestyrelse som rektorn utsett sörjer för de praktiska arrangemangen vid val av styrelsemedlemmar som företräder universitetssamfundet samt vid val av universitetskollegiets och akademiernas direktioner.

Närmare bestämmelser om valbestyrelsens sammansättning, uppgifter och val finns i valstadgan.

23§ Examensnämnden

För behandlingen av rättelseyrkanden som gäller studieprestationer har universitetet en examensnämnd som har utsetts av rektorn. (27§ 4 mom. och 82 § i universitetslagen).

I examensnämnden finns representanter för varje akademi vid universitetet.

Examensnämnden består av en ordförande samt sex (6) andra medlemmar som hör till universitetets personal och som alla har en personlig suppleant. Ordföranden och dennes suppleant ska vara professorer. Av de övriga medlemmarna ska minst hälften vara lärare vid universitetet.

Nämnden har dessutom minst en och högst tre av studentkåren utsedda studeranderepresentanter.

5. Universitetets samarbets- och expertorgan

24§ Professorsrådet

Professorsrådet är ett gemensamt forum för universitetets professorer som kan ta ställning till och på begäran ge utlåtanden i frågor som gäller universitetets verksamhet och utveckling.

Till rådet hör universitetets professorer. Universitetets rektor, prorektorer och akademiernas dekaner har närvaro- och yttranderätt vid professorsrådets möten.

Professorsrådet väljer inom sig en ordförande och två vice ordförande för två år åt gången.

Professorsrådet sammanträder minst en gång per termin. När professorsrådet organiserar sig kommer det överens om sina verksamhetsprinciper.

25§ Ledningsgrupper för utbildning och forskning

Vid universitetet finns ledningsgrupper för grundexamensutbildningen samt forskningen och doktorsutbildningen som rektorn utsett.

Ledningsgruppernas uppgifter är att fungera som akademiska sakkunnigorgan för utbildning och forskning som

1. ansvarar för utvecklingen av den gemensamma utbildningen och forskningen samt för främjandet av åtgärder i anknytning till den;
2. godkänner verksamhetsplaner som hör till de egna verksamhetsområdena och styr de gemensamma akademiska enheternas verksamhet;
3. stöder prorektorerna och prodekanerna i främjandet och uppföljningen av strategins samt i beslut som gäller den akademiska verksamheten och
4. tar ställning till frågor som gäller utvecklingen av utbildningen och forskningen och kvalitetsledningen samt till de principer som styr verksamheten.

26§ Sammansättning och tillsättande av ledningsgrupperna för utbildning och forskning

Till ledningsgrupperna för utbildning och forskning hör prorektorerna och prodekanerna. I ledningsgrupperna finns representanter för alla akademier och gemensamma akademiska enheter samt studerande.

Rektorn hör de av ledningsgrupperna utsedda direktionerna och gemensamma akademiska enheterna samt studentkåren, som väljer studeranderepresentanter. När ledningsgrupperna utses säkerställs att ledningsgruppen till sin storlek är funktionsduglig och att de medlemmar som utses har tillräcklig sakkunskap inom antingen grundexamensutbildningen eller doktorsutbildningen och forskningen.

6. Organ på akademinivå

27§ Organ på akademinivå

Konstuniversitetets organ på akademinivå är dekanus och akademins direktion. Akademierna kan också ha en eller flera vice dekaner samt andra organ. Bestämmelser om dessa finns i respektive akademis reglemente.

28§ Dekanus

Dekanus leder akademins verksamhet och svarar för dess resultat i enlighet med strategin, de gemensamma riktlinjerna och den verksamhetsplan och budget som rektorn årligen har godkänt.

Mandatperioden för dekanus vid en akademi är högst fem (5) år.

Om dekanen är anställd vid Konstuniversitetet, är hen under den tiden befriad från de uppgifter som hör till hens tjänst.

Rektorn fungerar som dekanus chef.

29§ Dekanus uppgifter

Dekanus som leder akademin har utöver det som konstateras i 28 § 1 mom. i instruktionen till uppgift att

1. göra framställning till rektorn om reglemente för akademin efter att ha hört akademins direktion;
2. göra framställning till rektorn om akademins prodekanus eller prodekaner och deras uppgifter efter att ha hört akademins direktion;
3. utnämna direktörerna för akademins avdelningar, enheter och utbildningsprogram samt anställa annan personal i arbetsavtalsförhållande än professorerna;
4. för rektorn lägga fram förslag till akademins verksamhets- och ekonomiplan samt besluta om fördelningen av resurserna vid akademin inom ramen för budgeten efter att ha hört direktionen;
5. svara för uppföljningen av akademins ekonomi och budgetutfallet i enlighet med styrelsens beslut;
6. anta studerande för att studera vid akademin, fatta beslut gällande begränsad studietid och återkallande av förlorad studierätt samt bevilja examina;
7. behandla rättelseärenden som gäller antagningen av studerande och studierätten;
8. besluta om beviljande av understöd och stipendier vid akademin;
9. fungera som ordförande för akademins direktion;
10. andra uppgifter som styrelsen och rektorn bestämmer samt att
11. avgöra alla de ärenden som gäller akademin och som inte enligt föreskrifter eller bestämmelser ska avgöras av något annat organ.

30§ Akademins direktion

För skötseln av akademiska ärenden har universitetet akademispecifika direktioner. Akademins direktion är ett sådant kollegialt organ på akademinivå som avses i 27§ i universitetslagen.

Varje akademis direktion har nio (9) medlemmar.

Följande grupper inom universitetssamfundet är jämnt representerade i akademins direktion:

1. professorer vid akademin
2. övrig undervisnings- och forskningspersonal samt övrig personal
3. studerande

Rektorn kan på framställning av akademins direktion besluta att varje grupp som företräder universitetssamfundet i direktionen ska ha en gruppspecifik suppleant. Framställningen om suppleanterna ska göras innan direktionens mandatperiod löper ut. Direktionen kan inte kompletteras med suppleanter mitt under mandatperioden.

Som ordförande för akademins direktion fungerar akademins dekanus. Om dekanus är förhindrad att delta i ett möte fungerar den ställföreträdande dekanen (prodekanus) som ordförande. Vice ordföranden som direktionen väljer inom sig fungerar som ordförande när dekanus är jävig att delta i behandlingen av ärendet.

Akademins professorer och undervisnings- och forskningspersonal samt den övriga personalen väljer sina representanter inom sig genom val. Vid valet iakttas universitetets valstadga. Studentkåren väljer studeranderepresentanterna bland akademins studerande.

Direktionens mandatperiod är tre (3) kalenderår, dock så att studerandemedlemmarnas mandatperiod är två (2) kalenderår.

31§ Uppgifter för akademins direktion

Akademins direktion har till uppgift att inom ramarna för de riktlinjer som ställts upp av Konstuniversitetets styrelse

1. utveckla undervisningen, forskningen och den konstnärliga verksamheten vid akademin som en helhet;
2. godkänna akademins undervisningsplan;
3. godkänna akademins studieutbud;
4. godkänna urvalskriterierna för akademins studerande;
5. föreslå för rektorn att promotion ska ordnas och besluta om förlänande av hedersdoktorsgraden vid akademin;
6. behandla akademins verksamhets- och ekonomiplan;
7. för rektorn lägga fram förslag om ett ärende gällande gruppspecifika suppleanter i akademins direktion (30 § 4 mom. i förordningen om akademins förvaltning);
8. välja inom sig en andra vice ordförande för direktionen;
9. uttala sig till dekanus om frågor som gäller prodekanens eller prodekanernas uppgifter och utnämningen av dem;
10. ge sitt samtycke till ändringen av akademichefens eller akademins namn då ändringen gäller direktionen i frågas akademi;
11. uttala sig om ändringar i instruktionen som påverkar universitetets struktur, uppgifter eller eventuella behörighetsförhållanden;
12. besluta om andra frågor i anslutning till den akademiska verksamheten;
13. behandla och avgöra övriga ärenden som ålagts den samt att
14. på rektors och dekanus begäran uttala sig i ärenden som gäller akademin.

Bestämmelser om överföring av akademins direktions uppgifter till andra akademins organ finns i akademins reglemente.

Dekanus kan föra ett ärende som hör till hens behörighet och som är vittsyftande eller principiellt viktigt till akademins direktion för avgörande.

7. De kollegiala organens verksamhet

32§ Föredragningsförfarande och utnämning av föredragande och sekreterare för organet

Universitetets och akademins kollegiala organ fattar beslut på föredragning. Rektorn beslutar i övrigt om användningen av föredragningsförfarande i universitetets beslutsfattande.

Föredragningsförfarandet iakttas dock inte vid bedömningen av en studieprestation eller vid valet av ordförande eller vice ordförande för ett organ. Föredragningsförfarandet tillämpas inte heller om ärendet behandlas enbart för att organet ska höras eller ärendet annars diskuteras eller om det är fråga om ett anmälningsärende.

Föredragandena för Konstuniversitetets kollegiala organ samt sekreterarna för organen och andra samarbets- och expertorgan som nämns i instruktionen utnämns av rektor. Föredragandena och sekreterarna för akademiernas kollegiala organ utses av dekanus.

Universitetet ger närmare anvisningar om förvaltnings-, mötes- och föredragningsförfarandet samt om säkerställande av ett opartiskt beslutsfattande.

33§ Sammanträden

Universitetets och akademins kollegiala organ sammanträder regelbundet på kallelse av ordföranden eller, om han är förhindrad, på kallelse av vice ordföranden eller när minst 1/3 av medlemmarna skriftligen begär det för behandling av ett anmält ärende.

Genom ordförandens beslut kan ett kollegialt organ sammanträda helt eller delvis genom en form av distansdeltagande. Universitetet ger i realtid närmare anvisningar om distansdeltagande och om de praktiska förfaringssätten och detaljerna i anslutning till e- postmöten.

Kallelse till sammanträde ska utfärdas senast fem arbetsdagar före sammanträdet, om inte organet beslutar om en kortare tid i sin arbetsordning. Över ärenden som avgörs på föredragning i kollegiala organ upprättas föredragningslistor som bilaga till möteskallelsen. I kallelsen ska nämnas vilka ärenden som ska behandlas. Organet kan dock genom enhälligt beslut av de närvarande medlemmarna ta upp ett brådskande ärende som inte nämns i möteskallelsen.

En medlem i organet som är förhindrad att delta i sammanträdet är skyldig att i god tid före sammanträdet underrätta organets sekreterare och sin suppleant om hindret.

34§ Beslutsförhet

Ett kollegialt organ är beslutfört när minst hälften av medlemmarna inklusive ordföranden är närvarande.

När ett ärende som gäller bedömning av en studieprestation behandlas, får endast de medlemmar eller suppleanter som har en studieprestation på samma nivå eller som har anställts som professor. Undantag från det ovan nämnda kravet kan dock göras genom beslut av dekanus, om det i det akademiska organ som behandlar bedömningen av studieprestationen inte finns tillräckligt med medlemmar som har rätt att fatta beslut. (29§ 2 mom. i universitetslagen)

35§ Beslutsfattande

I beslutsfattandet i universitetets och akademiernas kollegiala organ iakttas majoritetsprincipen: Ett förslag som får mer än hälften av de närvarande medlemmarnas röster anses vara organets beslut.

Vid lika röstetal avgör ordförandens röst, vid val dock lotten. (Universitetslagen 29§)

36§ Protokoll

Officiella protokoll över ärenden som behandlas vid ett kollegialt organs sammanträde upprättas på universitetets förvaltningsspråk (35§ 2 mom. i universitetslagen).

I protokollet antecknas det beslut som fattats för varje ärende och namnen på dem som deltagit i beslutsfattandet. Protokollet bestyrks av ordföranden, sekreteraren och protokolljusterarna i enlighet med universitetets praxis.

37§ Avgång för en medlem i ett organ

En medlem i ett organ kan avgå från sitt uppdrag innan mandatperioden löper ut.

En medlem i ett organ kan också befrias från sitt uppdrag under mandatperioden, om medlemmen blivit oförmögen att sköta sitt uppdrag, genom en åtgärd eller försummelse allvarligt kränkt universitetets intresse eller om det annars finns särskilt vägande skäl till det.

Beslut om befriande av en styrelseledamot från uppdraget fattas av universitetskollegiet. Beslutet ska följas trots att ändring har sökts, om inte besvärsinstansen bestämmer något annat (16.3§, 22§ och 65.3§ i universitetslagen)

Beslut om befriande av en medlem i universitetskollegiet fattar kollegiet självt.

Beslut om befriande av en medlem i akademins direktion fattas av rektorn.

Om en person som valts till universitetssamfundets medlem i ett organ flyttar bort från universitetssamfundet eller från den grupp ur vilken hen blivit vald, upphör hens uppgift som medlem av organet.

8. Ändring av instruktionen, ikraftträdande

38§ Ändring av instruktionen

Styrelsen beslutar om ändringar i instruktionen.

För eventuella ändringar i instruktionen som påverkar universitetets struktur, uppgifter eller behörighetsförhållanden, begärs utlåtande av universitetskollegiet och akademiernas direktioner.

39§ Ikraftträdande

Denna instruktion träder i kraft 1.1.2022 och upphäver Konstuniversitetets tidigare instruktion som trädde i kraft 1.10.2018 jämte alla ändringar som senare godkänts i den.

De åtgärder som verkställigheten av den nya instruktionen förutsätter kan vidtas innan instruktionen träder i kraft.

Rektorn ger vid behov närmare anvisningar om iakttagandet av denna instruktion.

9. Ändringar och deras ikraftträdande

Styrelsen 15.12.2022: Ändringen av 12 § i instruktionen träder i kraft fr.o.m. 1.1.2023. Styrelsen 13.06.2024: Ändringen av 5 § 1 mom. och 12 § 3 mom. i instruktionen träder i kraft fr.o.m. 13.6.2024.