Vårt ekonomiska system behöver kreativ omstrukturering
I Europa tror man på konstens och de kreativa branschernas tillväxtutsikter. Branschen Cultural and Creative Sectors and Industries (CCSI) står redan nu för 4,4 procent av EU:s BNP och sysselsätter 7,6 miljoner personer – över åtta gånger mer än telekommunikationssektorn. Europeiska institutet för innovation och teknik kommer under de kommande åren att investera upp till 250 miljoner euro i utvecklingen av innovationsgemenskapen inom CCSI-branscherna. Ett av samfundets sex centrum kommer att finnas i Södervik i Helsingfors.
Finland har nu en viktig möjlighet att föregå med gott exempel när det gäller att utnyttja konstens och de kreativa branschernas dolda potential. De måste flyttas från periferin till centrum när vi skapar visioner om en hållbar framtid för nationalekonomierna samt för forsknings- och utvecklingsverksamheten.
De nuvarande finanspolitiska frågorna är exceptionellt utmanande. Den ekonomiska tillväxten har med rätta ifrågasatts när gränserna på vår planet har nåtts. Å andra sidan verkar det svårt att finansiera välfärdssamhället utan tillväxt. Samtidigt verkar sambandet mellan den ekonomiska tillväxten och välfärden ha brutits, när psykiska problem och ojämlikhet ökar trots det ökade välståndet.
Vårt ekonomiska system behöver därför en kreativ omstrukturering. Konsten och de kreativa branscherna spelar en allt viktigare roll för att lösa de aktuella utmaningarna, eftersom deras kärna är förmågan att skapa immateriellt värde och betydelse på ett ekologiskt hållbart sätt. Konstnärer och yrkespersoner inom kreativa branscher kan vara det hemliga vapnet med vilket vi hittar de mycket efterlängtade nya perspektiven för att förnya vårt samhälle. De vågar utmana invanda verksamhetssätt och titta över sociala normer och gränser.
Konstutbildningen hjälper oss att se människan som en helhet: vi är tänkande, kännande och fysiska varelser. I forsknings- och utvecklingskontexten strävar en sådan människosyn efter att se djupare än den kommersiella nyttan och förstå den bredare, upplevelsebaserade innebörden av ämnet som undersöks. Konstnärerna har också en viktig roll i förändringen, eftersom människan behöver en föreställning om framtiden för att motiveras att göra val som är bättre för planeten.
Vi måste lära oss att utveckla smartare. Många av de stora innovationerna under de senaste årtiondena har haft oförutsägbara och dramatiska bieffekter. När man någonstans har skapat ny utveckling och tillväxt har man å andra sidan skapat svåra sociala och ekologiska problem. Hållbar FUI-verksamhet förutsätter att förändringarna granskas på ett mer övergripande sätt ur både människans och naturens synvinkel. Utan konst och kreativa branscher är vår framtidsvision i princip ofullständig.
Bernd Fesel
Tf. verkställande direktör, EIT Culture & Creativity
Europeiska institutet för innovation och teknik
Kaarlo Hildén
Rektor för Konstuniversitetet
Texten är ursprungligen publicerad som insändare i Kauppalehti torsdagen den 13 april 2023. Under riksdagsvalet våren 2023 publicerar vi inlägg om samhället och konsten. Fesel och Hildéns inlägg är det femte.
Foton: Uniarts Helsinki och Martin Scherag