Risto Pekka Pennanen

Risto Pekka Pennanen har intresse för Prags musikskatter och -tillstånd

“Österrike-Ungern hade en livlig musikkultur, tack vare fonografer, grammofoner och mekaniska instrument. Det klingade någonstans hela tiden. Mina forskningsobjekt är beskattning av musik och tillstånd för restaurangägare och musiker i Prag under åren 1894–1918. I samband med dessa ämnen märkte jag också hur myndigheterna övervakade musik, musiker och ljudlandskap,” berättar Historieforumets gästforskare, filosofie doktor Risto Pekka Pennanen.

Den musik som spelades i privata lokaler och konsertsalar krävde inte tillstånd från myndigheterna. Inte heller religiös musik eller militärmusik övervakades. Pennanens forskning fokuserar sig på gatumusik, musik i restauranger och caféer samt kabarér.

Risto Pekka Pennanens forskning finansieras av Otto A. Malms donationsfond och Konestiftelsen. Han började sitt forskningsprojekt på hösten år 2018. Hans föregående forskning fokuserade sig på hur Österrike-Ungern styrde musik, musiker och ljudlandskap i Bosnien-Hercegovina.

“Myndigheters pedantiska inställning mot musik, ljud och musiker fascinerar mig. Därtill berättar dokumenten i arkiven om musiker som förblev helt okända. Relationen mellan konst och pengar har alltid varit ett känsligt forskningsobjekt. Myndighetsövervakning och beskattning av konst är alltid aktuella ämnen i sådana land som till exempel Ryssland, Turkiet och Kina.”

“Förvaltningsapparaten av furstehuset Habsburg skapade en enorm mängd dokument. Allt har inte förtecknats helt eller utnyttjats. Materialet i arkiven kräver mångsidiga språkkunskaper, färdigheter att läsa gamla handstilar och kombinera olika slags dokument. Därtill ska man behärska den källkritiska metoden.”

“Jag började forska i de sista decennierna av Prag under Österrike-Ungern genom att läsa digitaliserade tidningsårgångar. Jag har varit på plats och läst stadsstyrelsens och stadsfullmäktiges mötesprotokoll. Till följande ska jag flytta mig till Prags polisdistrikts material i Tjeckiens riksarkiv.

I Finland inriktades den tyngsta nöjesskatten på dansmusik. Länsmannen gick på landsbygdens kvällsfester för att kontrollera att programmet innehöll också annat än dans.

Intressanta detaljer i Risto Pekka Pennanens forskningsmaterial är instrument- och nöjesskatterna som Prag planerade år 1913.

“Planen förorsakade en storm av protester. Betalningarna motiverades med ett behov av att beskatta “lyx”, det vill säga musik, dans, teater och till och med tävlingsidrott. Beskattningsplanen handlade också om att styra ljudlandskap, medan beskattning av dans motiverades med moraliska synvinklar. Sist och slutligen härstammade nöjesskatten och de planerade skatterna för instrument och grammofoner från ett behov av att återställa balansen hos stadens budget."