Bildkonstakademins doktorandutbildning

Bildkonstakademins utbildning på doktorsnivå fokuserar på ett högklassigt konstnärligt arbete och en bildkonstforskning som naturligt ansluter till detta.

Aktuellt

Presentation

Doktorsstudier i Bildkonstakademin vid Konstuniversitetet ger färdigheter och möjlighet att utöva konstnärlig forskning på ett självständigt och kreativt sätt. Konstnärlig forskning är sådan forskning som är förankrad i såväl konsten som konstnären. Konstnärsforskare utexamineras från Doktorandprogrammet i bildkonst.

Konstnärsforskare utvecklar och förnyar utövandet, forskningen och undervisningen av konstgrenar. De för en mångfacetterad och kritisk dialog med de olika aktörerna inom samhället. Som specialister på sitt område utövar de konst och producerar information, kunskaper och förståelse som grundar sig på konstnärlig praxis som kan utnyttjas och tillämpas både inom konsten och andra samhällsområden. Doktorstudier vid Konstuniversitetet främjar konstnärsforskarens förmåga att utveckla sitt kunnande som konstnär, forskare, pedagog och sakkunnig.     

Examen

Målexamen för Bildkonstakademins doktorsprogram vid Konstuniversitetet är doktorsexamen i bildkonst (BildkD). Dess omfattning är 240 studiepoäng som motsvarar fyra års studier på heltid. Doktorsexamen i bildkonst består av lärdomsprovet för doktorsexamen i bildkonst (170 sp) och påbyggnadsstudier inom bildkonstområdet (70 sp). Påbyggnadsstudierna innefattar obligatoriska studiehelheter som sammanlagt omfattar 60 sp samt Valbara studier omfattande 10 sp (se nedan).

Examensstruktur

Studier

Studier

Examens kunskapsmål

 

En person som avlagt doktorsexamen i bildkonst är specialist på sitt forskningsområde och kan:

 

·bedriva självständig konstnärlig forskning

·förverkliga ett konstnärligt projekt som stödjer sig på en motiverad plan

·kan kritiskt bedöma en konstnärlig forskningsprocess och dess olika faser och slutresultat samt föra en akademisk dialog i anslutning till det egna forskningsämnet

·kan dokumentera den konstnärliga forskningens processer och kommunicera om forskningen i olika kontexter

·identifiera viktiga och aktuella fenomen inom sitt område och granska dem kritiskt

·tillämpa information man har förkovrat och verka inom konsten och konstnärlig forskning på ett konstruktivt, bevandrat och kreativt sätt

·kan idka samarbeta inom sitt eget område samt med sakkunniga i andra områden

·förstå de etiska dimensionerna i sin forskning och verksamhet och verka på ett rättvist och ansvarsfullt sätt

 

 

Lärdomsprov för doktorsexamen i bildkonst

Lärdomsprov för doktorsexamen i bildkonst

 

Lärdomsprovet för doktorsexamen i bildkonst kan innefatta en konstutställning, kuratering av en utställning, enskilda konstverk, konstnärliga processer eller experimentella arrangemang samt dess artikuleringar, begreppsligande och teoretiseringar. Typiskt består lärdomsprovet av ett eller flera bildkonstnärliga produktionsavsnitt (sammanlagt högst 140 sp) och ett skriftligt avsnitt (30-170 sp). Utöver detta skall en elektroniskt arkiverbar dokumentation av lärdomsprovets helhet upprättas.  De konstnärliga avsnitten är offentliga forskningsresultat. Det skriftliga avsnittet är en parallell del av det bildkonstnärliga avsnittet och som sådan motiverar det avhandlingens utformning och målsättningar i förhållande till den övriga forskningen och praxisen i doktorandens egna område. Enligt behovsprövning kan lärdomsprovet också bestå enbart av en skriftlig avhandling.

 

Lärdomsprovet skall påvisa en djup förståelse och förmåga att analysera, artikulera, kontextualisera konstnärliga forskningsfrågeställningar på ett kritiskt sätt. Ifall lärdomsprovet består av förhandsgranskade produktionsavsnitt och ett teoriavsnitt är den sistnämndas rekommenderade omfattning 50-250 ark (ett ark motsvarar 2000 tecken inklusive mellanslag).  Ifall lärdomsprovet är helt och hållet skriftligt är dess rekommenderade omfattning 150-250 ark. Den skriftliga delen kan förverkligas på många olika sätt: en monografi, webbpublikation eller annan multimedial helhet. Den kan vara en artikel som består av en kollegialt granskad forskningspublikation med ett sammandrag på 15-30 ark.

Lärdomsprovet kan också innefatta sampublikationer och samprojekt ifall doktorandens självständiga andel kan klart påvisas. Av disputationshelheten skall klart framgå studiets metoder, struktur och resultat. Lärdomsprovet kan publiceras på svenska, engelska eller finska och enligt det Akademiska rådets beslut på ett annat språk.

Studiepoängen för de bildkonstnärliga och skriftliga avsnitten bestäms på ad hoc basis och i förhållande till ämnets behandling och antal avsnitt och omfattning på så sätt att det skriftliga avsnittet motsvarar 30-170 sp och de bildkonstnärliga avsnittens andel motsvarar högst 140 sp.

Undervisningstidtabell

Undervisningstidtabell

DOKTORANDPROGRAMMET I BILDKONST
UNDERVISNINGSTIDTABELL 2017-18

Termin/vecka/dag:

2017 Höst

   
36: 4.-8.9.2017 

TaiY/gemensamma doktorsstudier

37: 11.-15.9.2017.

 

43: 23.-27.10. 

 

46: 13.-17.11.2017.

 

Viikko 50:  11.-13.12

 KuvA Tutkimuspäivät/ Research Days

2018 Vår  
2: 8.-12.1.2018 

TaiY/Gemensamma doktorsstudier

4: 22.-26.1.2018 

 

7: 12.-16.2.2018. 

 

11: 12.-16.3.2018. 

 

16: 16.-20.4.2018. 

 

 

Se  Weboodi och studiehandbok

Doktorander och utexaminerade

Från år 1997 har man inom Bildkonstakademin som påbyggnadsstudier kunnat avlägga doktorsexamen i bildkonst (BkD).

Bildkonstakademin erbjuder ett mångsidigt stödnätverk för doktoranders och forskares forskarverksamhet och -karriär och skapar grogrund för diskussion, jämförelse och dialog mellan olika forskningsupplägg. Akademin utgör ett internationellt konstnärligt och akademiskt expertsamfund som möjliggör kritisk utvärdering och fördomsfri utveckling av konstnärlig forskning. Akademin är även ett diskussionssamfund där olika intellektuella, samhälleliga och konstnärliga premisser kan utarbetas i proportion till de utmaningar och problem som samtidskonsten lyfter fram. Bildkonstakademin utgör en kollegial konstnärs- och forskargemenskap där verksamhetsprinciperna är transparens, kritiskhet, demokratiskhet, jämställdhet, pedagogiskhet samt respekt och främjande av andras arbete.

Doktorander

Doktorander

En visualisering av Bildkonstakademins doktoranders, samt en del av de disputerades, forskning har publicerats i Research Catalogue portalen.  
 

Doktorander vid Bildkonstakademin och deras forskningsteman


Eija-Liisa Ahtila: Screen Surface and Narrative Space: Narration and Construction of Meaning in Moving Image Installations (Valkokankaan pinta ja kertova tila: kerronta ja merkityksen rakentaminen liikkuvan kuvan installaatioissa).

Simo Alitalo: Mitä kuulemalla tietää? Taiteellinen tutkimus äänitaiteesta.

Niran Baibulat: Kävellen kuvailtu, koettu paikka.

Erick Beltran Flores: The reading machine as model of edition. Laoccoön and the Katabasis as an engine of ideological social psyche in image flux.

Matthew Cowan: The lessons of folklore. Utilising the origins of the carnevalesque folk ritual in contemporary art practice.

Terike Haapoja: Kohtaamisen mediat - teknologia suhteena tuntemattomaan.

Henna-Riikka Halonen: Staging F(r)iction. Art as strategy of world making.

Minna Heikinaho:  Keskeneräinen toimintatapa on yhteisötaiteen eettinen arvo.
 Ruumiillisen läsnäolon, intervention ja prosessitekemisen merkityssuhteista omassa taiteellisessa toiminnassani.

Flis Holland : Revisiting: Traumatic Memory on a Small Scale (working title).

Leena Kela: Vuoropuhelu -performanssiprojekti, jossa tutkin performanssin kieltä.

Anni Laakso: Yhteiskunnallisten teemojen esiintuominen työssäni.

Henna Laininen: Kokeellisen elämän käsikirja – luova yhteisöllinen kirjoittaminen vastauksena ympäristökriisiin.

Liisa Lounila: Oh! You Pretty Things – On Rebellion and Alternative Youth Culture as Elements of Art.

Susanna Majuri: Valokuvallinen fiktio tunteiden kohtaamisen paikkana.

Stephanie Misa: Of Bastard Tongues and Ghosts in the Archive (Working Title).

Maija Närhinen: Tutkimus representaation tavoista. (Experiments on Depicting)

Lauren O´Neal: The Aesthetics of Refusal: Fatigue, Counter-Choreography, and the peripheral Encounter.

Ilya Orlov: Actualizing Revolution. A Revolutionary Legacy and the Avant-Garde in the Context of Artistic Research and Contemporary Art Practice.

Kukka Paavilainen: Maalauksen ilmaisun purkaminen.

Pilvari Pirtola: Demoskene - luova digitaalinen alakulttuuri (Demoscene- Creative Digital Subculture).

Anssi Pulkkinen: Tilanteen syntyminen tilallisessa teoksessa.

Merja Puustinen: Plug In - Action. Down and Out in the Institutional Framework with Interactive Art.

Heli Rekula: Poissaoleva ruumis - työskentelyprosessin ja esittävän teoksen suhde valokuva- ja liikkuvan kuvan teoksissa (The Absent Body - the relationship between the working process and the presented work in photography, film and video art).

Juha Rouhikoski: Valotaiteen aika – ajan ja paikan näkemisen arvoitus.

Jaakko Rustanius: The Makings of Meanings in Painted Pictures. A reconstruction project in contemporary painting towards the beyond of the representation / non- representation dichotomy.

Jaakko Ruuska: Tunnistamaton toiseus - Valtasuhteet ja empatia.

Mireia Saladrigues: Visitors Leaving the Museum. An artistic research about how relations of power and economy affect visitor behaviour within the Museum-as-Factory.

Tülay Schakir: Valo, havainto ja oleminen taiteena.

Katja Tukiainen: The Army of Girls. Kerronnallisen maalauksen avoimet merkitykset tilassa (The Open Meanings of Narrative Painting in Space).

Markus Tuormaa: Maisemakuvan ja muotokuvan ykseys (The unity of lansdcape and portraiture imagery).

 
 

Utexaminerade doktorer

Utexaminerade doktorer

Utexaminerade doktorer inom utbildningsprogrammet i bildkonst


Lärdomsproven står att finna i Open access form i databasen HELDA. 

2018 Johanna Lecklin: Esitettyä aitoutta. Osallistavasta taiteesta ja sen etiikasta.

2017 Elina Saloranta: Laatukuvia ja kirjallisia kokeiluja

2017 Pekka Kantonen: Generational Filming. A Video Diary as Experimental and Participatory Research

2017 Markus Rissanen: Basic Forms and Nature. From Visual Simplicity to Conceptual Complexity.

2016 Timo Heino: Aineen olemuksesta materian muuntumiin.

2016 Tuula Närhinen: Kuvatiede ja luonnontaide. Tutkielma luonnonilmiöiden kuvallisuudesta.

2016 Paul Landon: Intersecting travelogues. Wandering through practices and archaeologies of space, place and time.

2016 Itay Ziv: Disabled Art. Escapism as Artistic Tactic.

2015 Stig Baumgartner: Virhe abstraktissa maalauksessa. Tekijän paikka maalauksen rakenteessa.

2015 Shoji Kato: Place of Geometry

2014 Silja Rantanen: Ulos sulkeista. Nykytaiteen teosmuotojen tulkintaa.

2014 Pekka Niskanen: Taide identiteettien politiikan rakentajana

2013 Jay Koh: Art Led Participatory Processes: Subject to Subject Communication within Performances in the Everyday     

2012 Petri Kaverma: Tyhjä piha – häiriö ja hiljaisuus (nyky)taiteessa

2012 Sami van Ingen: Moving Shadows – Experimental Film Practice in a Landscape of Change

2011 Irene Kopelman: The Molyneux Problem Five backstage stories – and a map of why and how

2011 Marjatta Oja: Kolmiulotteinen projisointi – tilanneveistos katsojan ja kokijan välissä

2010 Denise Ziegler: Poeettisen piirteistä. Kuvataiteilijan mimeettinen työskentelytapa

2008 Jan-Erik Andersson: Life on a Leaf – Tila ikonina. Taloni arkkitehtonisena taideteoksena

2006 Tarja Pitkänen- Walter: Liian haurasta kuvaksi -– maalauksen aistisuudesta

2005 Jan Kenneth Weckman: Seitsemän maalauksen katsominen ja Maalaus maailman osana

2005 Teemu Mäki: Näkyvä pimeys – esseitä taiteesta, filosofiasta ja politiikasta

2002 Jan Kaila: Valokuvallisuus ja esittäminen nykytaiteessa, teoksia vuosilta 1998-2000

2001 Jyrki Siukonen: Uplifted Spirits, Earthbound Machines, Studies on Artists and Dream of Flight 1900–1935

 

Disputationer

KuvA forskningsdagar

Bildkonstakademin arrangerar årligen sina egna forskningsdagar som är öppna för allmänheten. Under forskningsdagarna möts Bildkonstakademins forskare, doktorander samt inbjudna konstnärer och forskare fårn hemlandet och utomlands.

Forskning

Bildkonstakademins doktorandprogram ansvarar för akademins doktorandutbildning och forskningsverksamhet. 

Kontaktuppgifter

E-postadresserna har formen fornamn.efternamn@uniarts.fi
 
Doktorandprogrammets chef, vice dekan, professor, Mika Elo
Doktorandprogrammets professor Lea Kantonen
Universitetslektor, Petri Kaverma
Forskardoktor, Denise Ziegler
Forskningskoordinator Michaela Bränn 040 6313553
Studieamanuens Jukka Tuominen 050 4706996
 
Doktorand Stephanie Misa (2017-2019)
Doktorand Ilya Orlov (2017-2020)
Doktorand Pilvari Pirtola (2018-2019)
Gästforskare Annette Arlander (2017-2020)
Gästforskare  Tuula Närhinen (2017-2021)
Gästforskare Timo Heino (2018-2020)
Gästforskare Marjatta Oja (2018-2021)
Gästforskare Johanna Lecklin (2019-2020)